Sista kampanjdagen!

’dos Santos, amigo, o povo esta contigo!’ – dos Santos, kompis, folket är med dig! Skanderar en glad skara sjuksköterskor utanför det nya tip topp utrustade sjukhus presidenten passat på att inviga såhär dagarna före valet. Han har varit aktiv i veckan, inte bara ett sjukhus utan även helt nya loklaler åt TPA, angolanska TV och lite andra allämnyttiga faciliteter har också invigts.

Idag är det valkampanjens sista dag. Regreigen har deklarerat ponto de tolerancia, det betyder att idag har alla rätt att vara lediga från jobbet för att ha möjlighet att ägna dagen åt att delta eller följa en sista dags intensivt kampanjande.  Och redan kl 8 i morse hade an ansenlig mängd gastande aktivister passerat förbi på gatan utanför med sina flaggor och sina slagord. Eftersom jag bor på huvudgatan i en av stadsdelarna i Luanda, Maianga, så har jag förmånen att kunna följa detta spektakel fårn balkongen, och från TV såklart. Det känns säkrast så, int eför att det varit några våldsamheter här i Luanda men för att det är ansenliga mängder alkohol inblandat i kampanjandet. Och trafiken som även i vanliga fall kräver ett visst mått av dödsförakt idag är på samma gång lugnare än vanligt då många håller sig hemma, men de som å andra sidan är ute och kör gör det oregerligare än vanligt.

Det har överlag varit märkligt tomt här i stan på sista tiden. Det förklaras delvis med att augusti är semestermånad. Även om inte årstiderna följer Europa så gör semestermånaderna det mer eller mindre, åtminstone i stan och i medel- och överklass, vilket också mer eller mindre sammanfaller med de grupper i samhället som förvärvsarbetar och inte är bundna till jordbrukets semesterlösa tillvaro. Hursomhelst, folk åker till Portugal eller Brasilien eller kanske Sydafrika för att hälsa på släkt på semstern. Universiteten har också varit stängda en hel månad på grund av det stundande valet. Men det är ändå ovanligt tomt på gatorna här. Av de utlänningar jag känner i stan så är det så gott som ingen som lämnar landet under valet, företagen och organisationerna håller stängt och uppmanar personal att hålla sig hemma på valdagen, det är allt. Så var är alla?

Det ligger ingen oro i luften. Kampanjandet liknar mer karnevalsyra med musik, öl åt folket och dans under flaggviftande. Det rapporteras en del oroligheter från provinserna, samt att partier och dess funktionärer utsatts för hot när de kampanjat. Enstaka sammandrabbningar mellan partianhängare har inträffat och en del lokala ledare uppges har utsatt bybefolkning för hård press att ’rösta rätt’. Men det är svårt att veta vad som är korrekt. Å ena sidan kan man knappast säga att Angola har en fri press som oberoende kan rapportera eller vara regimkritisk, å andra sidan är ju smutskastning, ryktesspridning och orosskapande en effektiv strategi i valpropaganda. Angolanska vänner jag pratar med är lugna, de menar att det är oundvikligt att det blir en del lokala oroligheter i ett land med såpass blodig histora som Angola. Men det är en väldig skillnad på spontana utbrott av oro på en individuell nivå och statligt organisaerat förtryck och våld med befolkningen i syfte att kontrollera befolkningen. Det är ingen strategi från centralt håll att hindra kampanjande, det känns på stämmnningen att det är ok, säger de flesta, ’1992 var allt helt annorlunda, vi visste att kriget skule bryta ut igen, det var militärer överallt, Unita var inet avväpnat och kom in i staden fullt krigsutrustade och det var mycket fientlighet i luften. Klart att det blev krig igen. Se dig omkring nu, det är helt annorlunda, alla är lugna och glada’. 

Det är mycket som är annorlunda nu, i den ekonomiska och politiska boom Angola befinner sig i är det få som idag tjänar på ett nytt krig. Angola är et nya vilda västern, här finns allt och den som har lite cash och lite fixarförmåga kan gräva guld här. Med alla naturresurser till förfogande är Angola på god väg att bli en ny regional stormakt. Det är här det händer, det är här alla vill vara just nu.

Och MPLA vill såklart forstätta leda denna framgångssaga. Det var vi som gjorde det så här bra, och det är nog bäst om vi fortsätter styra upp det här, kan man sammanfatta valbudskapet med. Och på fredag får vi se om folket delar denna uppfattning, om de är med dig, Senhor Presidente. Idag är sista chansen för de 14 att förklara varför folket borde byta lojalitet.

/Anna 

 

Recommended Posts