Valguide: För dig som vill rösta större än Sverige

EU-valet stundar på söndag och Afrikagrupperna vill uppmärksamma att vad som sker i EU påverkar resten av världen, och vice versa. Flertalet bevis på detta ser vi när vi försöker bena ut vad toppkandidaterna du kan rösta på tycker kring våra fokusfrågor: Mat, mark och fröer, Företag och mänskliga rättigheter, Arbets- och levnadsvillkor, SRHR samt ett fritt Västsahara. Detta är en valguide för dig som vill se ett EU som tar större ansvar i världen.

Informationen i denna valguide är inhämtad från diverse seminarier och möten som hållits fram till valet samt den enkät som branschens samarbetsorgan Concord skickat ut till samtliga partier. Sverigedemokraterna valde att inte svara på denna enkät, har saknats på flertalet debatter och saknas därför under flertalet av våra temafrågor.

Förutom SD så vill de allra flesta kandidaterna se ett EU som tar ansvar för mänskliga rättigheter genom lagstiftning för företag, en mer ambitiös klimatpolitik och en ny handlingsplan för jämställdhet i utvecklingssamarbetet. De lovar att verka för ett bistånd som ska bekämpa fattigdom och förtryck och menar att det måste vara mottagarens som ska styra. Moderaterna är ett undantag till detta då deras toppkandidat Tomas Tobé svarar att han tycker att biståndet ska kunna villkoras.

Denna valguide till EU-valet är en uppföljning av den valguide som gjordes inför 2018 års riksdagsval.

Biståndets roll och ett minskat utrymme för civilsamhället
EU är i dagsläget världens största biståndsgivare och förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget redan igång. Den kommer att sträcka sig över sju år och vara avgörande för hur EU ska jobba för att nå de globala målen. Det är bland annat föreslaget att en stor andel av biståndet ska gå till att hantera migration och att säkra EU:s yttre gränser. EU:s fokus inom biståndet har flyttats från fattigdomsbekämpning till att skydda EU:s egna intressen, något samtliga svenska partier svarat att de är emot.

Samtliga partier utom Moderaterna svarar i Concords enkät att de kommer att verka för att EU:s framtida bistånd ska utgå ifrån mottagarens egna prioriteringar och fokusera på fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Detta istället för att fokusera på EU:s egenintresse. Moderaterna och Tomas Tobé menar istället att biståndet ska kunna villkoras: ”Krav på motprestation är ett viktigt verktyg för att uppnå bättre kvalitet och resultat i biståndet”

I nuvarande budgetförslag finns heller inget erkännande av civilsamhällets krympande utrymme som en global utmaning, även om den är högst väsentlig. Stöd till civilsamhällets mångfald och breda roll i utvecklingsprocesser lyfts inte heller fram som en prioriterad fråga. Samtliga partier svarade att de kommer att arbeta aktivt för att EU, både inom unionen och globalt, ska främja civilsamhällets utrymme att verka och sätta mål utifrån egna identifierade lokala behov. Samtliga partier nämner problemet med ett krympande demokratiskt utrymme för civilsamhället och att de vill arbeta med lokala organisationer, på det sätt Afrikagrupperna arbetar, för ett de spelar en central roll i att identifiera och arbeta med utmaningar lokalt.

Kring detta säger bland annat Soraya Post från F!: ”Vi ser en global tillbakagång av och direkta hot mot feministiska, antirasistiska och HBTQ-rörelser och röster inom civilsamhället. Detta är ett globalt hot mot demokratin och vi vill att EU tar det på allvar.”

Detta är något vi på Afrikagrupperna håller med om. Vi vill också lyfta fram EU:s position kring HBTQ-rättigheter, antirasism och feminism, och att de ska vara ett huvudmål i flera av utskotten snarare än delmål.

Även Kristdemokraternas Liza-Maria Norlin är inne på samma spår: ”Ska biståndsinsatserna ge effekt är det civila samhället avgörande. EU måste jobba för att civilsamhället ska stärkas och sätta press på partnerländer där dess utrymme krymper.”

Valguide: Mat, mark och fröer
Vad gäller ett av våra huvudområden mat, mark och fröer så talas det inte mycket i debatten kring matsuveränitet, det vill säga att människor själva ska ha kontrollen över sin matförsörjning. Dock har klimat och odling fått ta allt större plats. Hela 40 procent av EU:s budget går idag till jordbruket och samtliga partier är överens om att stödet bör vara inriktat på miljö och klimat. Från Afrikagrupperna ser vi att småskaligt ekologiskt jordbruk är nyckeln till såväl bättre miljö, klimat och något som möjliggör för fler människor att kunna försörja sig själva.

Socialdemokraternas Jytte Guteland lyfter vikten av småskaligt ekologiskt jordbruk. Hon vill inte att EU ska uppmuntra till storskaligt jordbruk och menar att de bör styra om direktstödet. En hjärtefråga för henne är även att förbjuda de giftiga bekämpningsmedel som idag får användas i EU och som bidrar till insektsdöden. Något även Maria Weimar från Liberalerna anser vara viktigt, då även hon kopplar insektsdöden till användandet av bekämpningsmedel i det industriella jordbruket. Feministiskt Initiativs främsta krav inom detta område är att styra om EU:s jordbruksstöd till ekologiskt och särskilt fokus på småskaligt jordbruk.

Vad gäller C, MP och V är Fredrick Federleys (C) hjärtefråga djurhållning i jordbruket, Jakop Dalunde (MP) anser att inte en enda euro bör gå till storskalig köttproduktion och Malin Björk (V) anser att det är av största vikt att satsa på ekologiskt och stoppa stödet till köttindustrin.

Socialdemokraternas Jytte Guteland säger bland annat: ”Vi vill stärka skyddet, så att alla hormonstörande kemikalier runtom oss förbjuds. Vi kräver också att EU-kommissionen tar fram en övergripande definition av misstänkta hormonstörande ämnen och av kända och förmodade hormonstörande ämnen, som bygger på världshälsoorganisationen WHO:s definition.”
Moderaternas hållning i denna fråga går stick i stäv med vad vi ser är avgörande för en positiv utveckling för jordbruk, miljö och klimat. De menar i SVT:s valbarometer att ”GMO-grödor kan innebära både bättre näringsvärde och vara miljö- och klimatsmarta genom att de är mer motståndskraftiga mot torka och angrepp. Kraven på livsmedelssäkerhet ska alltid vara höga”.

Feministiskt Initiativ är å andra sidan enda parti som pratar om matsuveränitet och hur viktig den biologiska mångfalden är. De menar att ”EU ska säkra matsuveränitet och den biologiska mångfalden. Därför vill vi förbjuda användandet av genmodifierade organismer inom livsmedelsproduktion och att inga fler GMO-grödor godkänns inom EU. ”

Även Miljöpartiet går i samma tankar som Afrikagrupperna och våra partners när det kommer till fröer och grödor. ”GMO ska vara strängt kontrollerat och styras av försiktighetsprincipen. Varje land ska ha rätt att säga nej. EU ska inte kunna tvinga på människor eller länder mat eller odlingar som de inte vill ha.”

Centern förvånar då de, med sina rötter hos bönderna, är för genmodifierade grödor. ”GMO är en del av innovationen och utvecklingspotentialen i växtförädling för exempelvis mer motståndskraftiga grödor. Samtidigt är det viktigt att utvecklingen sker under noga kontrollerade former.”

Valguide: Arbets- och levnadsvillkor samt implementeringen av ett bindande avtal för företag gällande mänskliga rättigheter
Vänsterpartiet menar att ”Trygga anställningar med schyssta arbetsvillkor är grunden för ett tryggt samhälle. Arbetstagarnas rättigheter måste sättas före företagens behov”, vilket går hand i hand med Afrikagruppernas värdegrund. Likaså Socialdemokraterna menar att levnadsvillkoren är viktiga:

”De sociala rättigheterna i Europa måste stärkas. Det handlar bland annat om allas rätt till utbildning och livslångt lärande för att klara omställningarna i arbetslivet. Det handlar om rättvisa löner och arbetsvillkor, god arbetsmiljö och social trygghet – rätt till en pension, sjukvård, social omsorg m.m.”

Malin Björk från Vänsterpartiet menar att ”Den fria rörligheten för kapital ska inte prioriteras framför människors levnadsvillkor” något som går hand i hand med Afrikagruppernas arbete för lagstiftning om obligatorisk Human Rights Due Diligence (risk och åtgärdsplan för företag vad gäller mänskliga rättigheter i deras kund- och leverantörsled) på nationell och EUnivå, samt bindande avtal på FN-nivå för transnationella företag gällande mänskliga rättigheter. Detta för att människor som fått sina mänskliga rättigheter kränkta genom exempelvis landgrabbing eller förgiftning av dricksvatten ska kunna ställa ansvariga företag till svars.

Liberalernas femtenamn Anders Rehnberg svarade på Concords paneldebatt att en av de viktigaste frågorna han vill driva är att få till lagstiftning om obligatorisk Human Rights Due Diligence på EU-nivå.

Enligt Concords enkät till samtliga toppkandidater svarar bland annat Miljöpartiets toppnamn Alice Bah Kuhnke: ”Gröna gruppen i EU-parlamentet jobbar för ett sådant bindande regelverk för företag.”

Vänsterns toppkandidat Malin Björk skriver att ”Vänsterpartiet har drivit frågan på nationell nivå i Sverige och anser att EU bör agera och att en bindande lagstiftning på EU-nivå kan vara ett bra steg för att få företag att ta ett större ansvar för sitt agerande. Vi vill också se ett bindande FN instrument som reglerar storföretagens MR ansvar. Tyvärr har vi fått signaler att EU deltar som en högst motvillig part i förhandlingarna.”

Alla kandidaterna från S, MP, L, KD, V och F! samt en kandidat från C svarar att de är för bindande regler på EU-nivå. M svarar nej för de vill invänta en utredning av svensk lagstiftning innan de fattar beslut på EU-nivå.

Sexuella och reproduktiva rättigheter
Alla kandidater från alla partier säger att de kommer att verka för att det blir en ny handlingsplan, GAP III, efter 2020, som säkerställer att jämställdhetsperspektivet stärks och finansieringen till jämställdhetsarbetet ökar i EU:s utvecklingssamarbete framöver. Alla partier lyfter vikten av att jämställdhet genomsyrar allt utvecklingssamarbete på EU-nivån, men bara framtiden kommer kunna utvisa vilka som verkligen fokuserar på den.

Den mest debatterade frågan inför valet inom SRHR är aborträtten, även om diskursen handlar om att lyfta rätten till abort från en vårdfråga till en frihetsfråga. På Afrikagrupperna värnar vi om rätten till fri abort, men det är inte alla partier och grupper representerade i EU som gör det. Lagen för fri abort till vecka 18 i Sverige är baserad på fostrets livsduglighet och relevant forskning. Det vill säga: så länge din kropp behövs för att hålla fostret vid liv har du rätt att avbryta din graviditet. Det ger uttryck för den mänskliga rättigheten att själv styra över sin kropp. En rättighet som är långt ifrån självklar i flera andra europeiska länder såsom Malta, San Marino, Andorra, Finland, Island och Portugal. I dagsläget tillhör vissa av de svenska partierna, främst på högerkanten, grupper i EU där abortmotståndare sitter. Centerns toppkandidat Fredrick Federley menar att:

”Vi vill också öka stödet till civilsamhällesorganisationer som arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), det vill säga varje människas rättighet att själv få bestämma över sin egen sexualitet och om man vill skaffa barn.”

Vänsterpartiet menar att ”Vi driver feminismen framåt i EU. Vi kräver ekonomisk rättvisa för kvinnor, försvarar aborträtten, främjar SRHR och HBTQ-rättigheter och bekämpar mäns våld mot kvinnor.” Malin Björk, vänsterns toppkandidat: ”Vänsterpartiet vill bland annat att EU, relevanta FN-organ, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna förstärker sitt jämställdhetsarbete med målet att minst 50 procent av allt utvecklingsarbete ska gå till flickor och kvinnor, samt att EU ska kompensera för Trumps s.k. Gag-rule …”

Feministiskt Initiativ vill att ”EU ska driva på medlemsstaterna att införa samtyckeslag enligt svensk modell”. Socialdemokraterna menar att frågan om jämställdhet och SRHR går in under den feministiska utrikespolitiken. Heléne Fritzon (S) lyfter detta: ”Arbetet för ökad jämställdhet är en prioritet för oss, och vi driver en feministisk utrikespolitik för att EU mer strategiskt ska främja jämställdhet samt kvinnors och flickors rättigheter.”

Afrikagrupperna anser att det behövs progressiva skrivningar inom EU kring SRHR, feminism och HBTQ-rättigheter, utöver den feministiska utrikespolitiken Sverige driver.

Valguide: Ett fritt Västsahara
Frågan om ett fritt Västsahara blir om möjligt än mer komplex när det kommer till EU:s relation för det har hänt mycket gällande Västsahara den senaste tiden. EU har godkänt två illegala avtal med Marocko som inkluderar den ockuperade delen av Västsahara, vilket kommer att resultera i ytterligare rättsprocesser. Och när EU gått emot sin egen domstol och slutit avtal med Marocko och därigenom legitimerar ockupationen är det viktigare än någonsin att svenska politiker agerar och att civilsamhället visar sitt stöd.

Bland kandidaterna till EU-parlamentet så finns det en eller några som sticker ut extra mycket, Jytte Guteland från Socialdemokraterna, som är ordförande i Europaparlamentets interngrupp för Västsahara. Av de kandiderande parlamentarikerna så har bland annat Guteland tillsammans med Fredrick Federley (C) och Malin Björk (V) tillsammans lyft att ”Det är dags att säga nej till fortsatt plundring av fisk och naturresurser från Afrikas sista koloni, Västsahara”.

Recent Posts