Afrikas skogsbränder – miljökatastrof eller naturligt ekosystemsfenomen?

Varje år brinner miljoner hektar skog och enligt NASA utspelar sig majoriteten av världens bränder i centrala och södra Afrika. Kritiker har därför ifrågasatt mediers otillräckliga rapportering om skogsbränderna i regionen, allteftersom omvärldens blickar är riktade mot Amazonas eldsvådor. 

De senaste månadernas skogsbränder i Amazonas har väckt ett stort engagemang hos människor världen över. Bränderna har blivit en symbol för en alltmer intensifierad klimatkris, och människans roll i den. När NASA i augusti publicerade satellitbilder över världens pågående skogsbränder blev många därför förvånade; flerfaldigt så många bränder utspelar sig i centrala och södra Afrika, jämfört med Sydamerika. Under en period indikerar brandkartan ungefär 6 000 aktiva bränder i Angola, 3 000 i Kongo-Kinshasa och lite över 2 000 i Brasilien, vilket fått miljöaktivister att uppmärksamma bristen på medierapportering om bränderna över kontinenten.  

Somliga skogsbrandsexperter varnar dock för att likställa bränderna i Angola, Moçambique och den demokratiska republiken Kongo (DRC) med de i Brasilien och Bolivia. I Afrika anses bränderna i större utsträckning vara en del av skogsekosystemets naturliga kretslopp, och man påpekar att det under torra perioder uppstår bränder oavsett mänsklig vårdslöshet och global uppvärmning. När brandkartan över Angola och Moçambique studeras visar denna dessutom att en stor del av bränderna förekommer i glest beskogade savanner eller på åkermark. Ett större antal bränder betyder därför inte nödvändigtvis en större skada på natur och ekosystem, utan kan tvärtom ha positiv effekt på klimatet eftersom näringsämnen frigörs och kan återanvändas i skogens kretslopp när den växer på nytt. Att det brinner i Amazonas, en tropisk regnskog, bör därför ses som betydligt mer oroväckande än bränderna i subsahariska Afrika.  

Men experterna är allt annat än enstämmiga. Iréne Wabiwa Betoko, skogsexpert på Greenpeace Africa, menar att industriell skogsröjning gör skogarna mindre täta och fuktiga, vilket i kombination med stigande temperaturer och minskat regn gör dem mer sårbara för eldspridning. Om bränderna skulle fortsätta spridas till regnskogen i DRC, världens “andra gröna lunga”, riskerar detta innebära en klimatkatastrof i magnitud med Amazonas, och hon uppmanar världens politiker att agera för att förhindra ett sådant skräckscenario. Avskogningen i Afrika riskerar dessutom att intensifieras i framtiden, i takt med att den globala efterfrågan på betesmark och åkermark växer – en process pådriven av inhemska makthavare och utländska företag som inser den ekonomiska potentialen i att utnyttja marken för matproduktion. Och oavsett brändernas orsaker, så har de allvarliga konsekvenser för de människor vilka lever i närhet till eller på annat sätt är beroende av skogarna. I Moçambique lever cirka 70 procent av invånarna på landsbygden och en stor del av den rurala befolkningen lever nära inpå de skogsområden som tillgodoser dem med flera av deras grundläggande behov. Omfattande rökbildning har även långvariga hälsoeffekter på människor, oavsett om de uppstått naturligt eller inte. Inte minst är skogarna i centrala och södra Afrika om möjligt än viktigare att bevara nu när Amazonas regnskog är i kris, som en buffert för den skog som idag går förlorad. 

Skogsbränderna i Afrika och Sydamerika visar hur skogsbränder är komplexa och politiserade fenomen; de berör frågor om globala miljöförändringar, nationalstaters suveränitet och markrättigheter. Samtidigt ses skogarna av många som en global angelägenhet, eftersom de är avgörande komponenter i de livsstödssystem som berör oss alla. Huruvida skogsbränder i Afrika kommer att bli allvarligare och mer frekventa i framtiden är omöjligt att veta med säkerhet, men med tanke på pågående avskogningsprocesser, stegrande temperaturhöjning och extremare väder, är det inte osannolikt. 

Bild: Nasa https://www.nasa.gov/topics/earth/features/wildfires.html

Recent Posts