Zimbabwe is open for business

Zimbabwe is open for business är en vanlig kommentar i Zimbabwe just nu. Och det är precis vad den nyinsatta president Emmerson Mnangagwa meddelande i januari – Zimbabwe är öppet för affärer. Idag, på landets självständighetsdag, ska vi göra en kort tillbakablick och ställa oss frågan, vart är Zimbabwe på väg?

“Zimbabwe is open for business.” Vad innebär det 38 år efter att landet utropade sig självständigt och cirka 6 månader efter Robert Mugabes avgång? Många av de zimbabwier som skojar om frasen menar att förändring är på väg, även om det sägs halvt på skämt, halvt på allvar.

Zimbabwe styrdes från självständigheten 1980 fram till 2017 av Robert Mugabe. När han tillträdde var han en hyllad frihetshjälte och vid självständigheten 1980 var Zimbabwe ett förhållandevis välmående land med ett produktivt jordbruk. Både han och landet Zimbabwe kom under hans ledning att förändras. Efter hans 38-åriga styre har den till synes lovande utvecklingen med låg inflation, acceptabelt underskott i den offentliga ekonomin och gynnsamma förutsättningar för investeringar körts i botten. Det som in på 90-talet var ett av Afrikas mest utvecklade länder och som tidigare kallades för kornboden i regionen, har behövt genomlida effekterna av landreformer som inte fungerat vilket gett ett fall i produktionen och i sin tur en kollaps av valutan.

Vad ledde Zimbabwe hit?
Det finns många skäl till Zimbabwes utveckling. Vissa menar att det började i mitten på 90-talet då Mugabe godkände kontantbidrag till många krigsveteraner som kämpat mot kolonialmakterna – bidrag som landet inte hade råd med. Andra menar att det var andra saker som påverkade, exempelvis statens föråldrade och förlustbringande monopol samt Zimbabwes engagemang och militära närvaro i DR Kongo, som gjorde att landets skulder växte.

År 2000 genomfördes en omfördelning av marken, också kallat landreformer, där mark som ägdes av vita farmare skulle omfördelas till svarta. Detta innebar att många av de vita jordbrukarna utvandrade, landets ekonomi försvagades och det blev en brist på mat. Som en följd av bland annat detta drabbades landet av en ekonomisk kollaps och ett ökande politiskt förtryck.

– Ser du alla dessa människor som säljer saker, frågar taxichauffören mig. Många av dem har förlorat sina jobb och försöker överleva genom att sälja saker som frukt och tvål på gatan. Det i sin tur gör att det blir svårare för de som säljer saker i affärer som dessutom behöver betala hyra.

Men, säger han, ”Zimbabwe is open for business”, och hoppas att det med nya investeringar och en ny person vid makten också kommer positiva förändringar.

Var är vi nu?
När Mnangawa tog över makten i november hade landet två decenniers ekonomisk nedgång bakom sig och landets skuld uppskattades till 11 miljarder dollar.

I Zimbabwe finns flera slags industrier, de industrier taxichauffören nämnde, och sektorn var tidigt relativt väl utbyggd. Dock drabbades företagen hårt av den ekonomiska kris som inleddes i slutet av 90-talet och fick sin kulmen under 2000-talet. Trots en viss stabilisering i ekonomin kämpar industrin ännu med att återhämta sig, och det ryktas om att den ska återhämta sig på flera sätt. Enligt Bloomberg planeras det att i Zimbabwe avveckla eller sälja 35 statligt ägda företag och lägga ner minst två andra bolag.  Denna omstrukturering är, precis som det faktum att landet är ”open for business”, en del av president Mnangagwas försök till att minska landets skulder. Bland företagen som helt eller delvis kommer privatiseras är postbolaget Zimpost, telefonbolaget TelOne och hela 17 stycken gruvbolag. Huruvida detta är positivt eller ej, det återstår att se.

President Mnangagwa har också meddelat att han vill öppna upp landet för en internationell ekonomi och modernisera infrastrukturen. Han har även deklarerat att han har nolltolerans mot korruption och att han gör allt i sin makt för att hantera landets skulder. Med det sagt är det det är mycket som ligger på hans axlar, om han får behålla makten efter valet i juli. Zimbabwe står nu inför flera stora utmaningar som stor arbetslöshet, repression och inflation, något många Zimbabwier har ett hopp ska förändras i och med att: Zimbabwe is open for business.

Detta hände vid maktskiftet
Den 14 november förra året tog militären i Zimbabwe över en tv-station och satte Robert Mugabe i husarrest. Bara fem dagar senare avsattes han som ledare för sitt parti Zanu-PF och ersattes av Emmerson Mnangagwa. Den 21 november avgick han frivilligt efter hot om att han skulle ställas inför riksrätt om han inte avgick.  Den 24 november svors Emmerson Mnangagwa in som president, som fram tills bara två veckor innan varit landets vice president.

Läs gärna mer:
Zimbabwe rising – en kupp eller inte en kupp? Del 1
Zimbabwe rising – en kupp eller inte en kupp? Del 2
Direkt från Zimbabwe
Är en ny valutakrasch att vänta i Zimbabwe?

Recommended Posts