Politik och kolera – nyheter från Zimbabwe

Om ni har läst mina analyser nedan, kommer ni att förstå om jag säger att nr 3 OCH nr 4 är i görningen. ZANU-PF ledningen verkar vara i görningen i att båda skapa nödvändinga politiska och konstituionella förändringar för att inte helt radera bort en eventuell samlingsregering, samdtidigt som de verkar beordra och/eller blunda för politisk relaterade våldsamheter.

Politisk (under)utveckling
Vad vi förstår idag är att Mbeki har åstadkommit ett nytt möte imorgon tisdag mellan parterna i syfte att leda politiken framåt. Men det verkar gå väldigt frostigt tillväga.

Samtidigt har alltså inte personer ur gruppen ”de äldre”, Kofi Annan, Jimy Carter och Graca Machel, Mandelas nuvarande fru, släppts in i landet. Det var tänkt att de skulle landa här i Harare i lördags, men de hade fått klara signaler om att deras visum inte kommer att behandlas ”i tid”. Enligt regimens egen språkrör, tidningen The Herald, hade inte gruppen nekats. Så ord står mot ord. Hhmm – vem ska vi tro på (ironi)? Hur som helst, jag kan tänka mig att sådana världsnamn, vilka åtminstone var åtminstone på väg, uppfattades nog som en solidarisk gest av majoriteten zimbabwier. Nu är dem i Sydafrika och konsulterar med makthavare där.

Samtidigt kraschar livet vidare här i Zimbabwe. Koleraepidemin är så pass utbrett att inte ens ”hälsoministern” och The Herald inte längre kan dölja situationen. Närmare 600 personer har dött och många tusen har insjuknat med den oerhört förödande bakterien. Kolera sprider sig genom ohygeniska förhållanden – brist på sanitation och vatten. Läkare utan Gränser varnar för att en miljon människor kan drabbas snart om inte någonting drastiskt görs.

Under träden väntar väldigt många människor i flera timmar på någon form av transport.

I bilden syns också en flakbil med en vattentank, en allt vanligare syn i Harare.

Detta händer i ett land som har haft en riktigt bra hälsosektor för ett par decennier sedan, speciellt med post-koloniala afrikanska mått mätt (de extrema häsloproblemen som Afrika har i denna tidsepok har de sällan erfarit före kolonialtiden) fortsätter alltså sin färd mot avgrunden.

Medan det politiska högspelet pågår får vi också andra dåliga nyheter: systematiska angrepp på demonstranter, lokalpolitiker och deras anhöriga, om hur centralbanken klampar in i vissa banker och affärer, konfiskerar deras pengar med skälet om att ha handlat illegalt med utländska valutor när det är dem själva som skapar en sådan ekonomi.

Erkännanden
I ett tidigare inlägg berättade jag om WOZA (Women of Zimbabwe Arise) som fick ett pris från Amnesty International för deras ihärdiga arbete för mänskliga rättigheter. En annan organisation, ZLHR (Zimbabwe Lawyers for Human Rights) har också fått en liknande pris. De har fått 2008 års John Humphreys Freedom utmäkelse från organisationen Rights & Democracy. En personlig utmärkelse har också tilldelats till Beatrice Mtetwa, en kämpande MR jurist här i Zimbabwe, som trots misshandel av säkerhetsapparaten här, fortsatt utföra sina arbetssyslor i att företräda människor som har drabbats av den repressiva staten. Hennes utmärkelse kom ifrån organisation Committe to Protect Journalists.

I övriga nyheter kan noteras att NANGO (National association of NGOs) ska ha en två dagars konferens i veckan där de ska diskutera och bestämma (?) hur de ska arbeta framöver med den rådande situationen i landet. Ska bli intressant att se vad de kommer fram till.

Till slut kanske en respekt är på plats för det stora antalet journalister som arbetar i skuggornas Zimbabwe. De arbetar för att få fram information till oss. Den illegala regeringen i landet har en regel som kräver att alla journalister ska registreras och godkännas för att utöva yrket. Därmed kontrollerar dem personerna, varför många inte ens ansöker om att få verka som journalist.

/Deniz Kellecioglu, utvecklingsekonom i Harare för Afrikagrupperna

Recent Posts