Mugabe & Co har nu de facto koloniserat Zimbabwe

I söndags förverkligades det alla väntade på: Mugabe svors in för sin sjätte mandatperiod. Han hade enligt valkommission ZEC fått 85 procent av rösterna (2 150 269 röster). Tsvangirai, som formellt var på valsedlarna hade bara fått 9 procent av rösterna (233 000 röster). Det fanns också 131 481 ogiltiga röster, många av dem sägs innehålla illatalande yttringar om Mugabe.

En fantastiskt vändning för båda kandidaterna, i så fall. Tsvangirai måste ha gjort något helt idiotiskt, eftersom han tappade sin självklara seger. Och Mugabe måste ha gjort något så fantastiskt, kanske en ny mirakel-policy för att undkomma Zimbabwes kris (=ironi). Det är också märkligt att bara 2,5 miljoner röstade, när det är minst 6,2 miljoner röstberättigade i landet. Det kan till och med vara så att bara ungefär 1,5 miljoner röstade, resten kan vara injekterade valsedlar.

Hur som helst, nu är Zimbabwes ”president” i Egypten där Afrikanska Unionen har sitt elfte sammankomst. Vissa afrikanska ledare har gått långt i att kritisera valet och Mugabes position. Den som har gått längst är nog Raila Odinga, Kenyas premiärminister, som också fick tampas för att få makt genom demokratiska strukturer. Han anser att Mugabe borde suspenderas från AU och ett fritt och rättvist val borde hållas i hans land. De flesta väntas dock endast konstatera att Mugabe och hans ZANU-PF bör förhandla fram en maktdelning med MDC och deras Tsvangirai. Detta kommer Mugabe att gå med på, men kvalitén och resultaten från dem förhandlingarna kommer att dominera hans vilja.

Däremot anser jag att det finns goda chanser till att Mugabe och hans elitkrets tillåter att MDC bildar regering. MDC har ju trots allt fått erkännandet att de har majoritet nu i parlamentets båda kammare, med underhuset som det viktigaste. Detta kan innebära att MDC får chansen att styra landets socioekonomi åt det håll man förmår och önskar. Däremot kommer Mugabe att sätta sina käppar i hjulet då och då med sitt presidentveto och andra privilegier (t.ex. hot om militärt våld). Detta är nog möjligt för att Mugabe och hans elitkrets är relativt nöjda. De har nu säkerställt sina positioner, privilegier, förmögenheter och åtalsfriheter ett tag framöver.

Låt oss nu hoppas att MDC är kompetenta nog att rädda det sjunkande fartyget Zimbabwe.

Recommended Posts