Vilken är Zimbabwes framtid?

Av den USA-baserade tidningen Global Finance Magazine rankas Zimbabwe som världens fattigaste land efter Demokratiska Republiken Kongo. Det går att ifrågasätta uträkningar som baseras på BNP och uppskattad befolkning men att Zimbabwes ekonomiska situation är krisartad är det få som skulle argumentera emot.

Arbetslösheten ligger någonstans mellan 85-95 procent. Strax innan sekelskiftet låg arbetslösheten på ungefär 50 procent. Sedan landets Högsta Domstol för två veckor sedan beslutade att skriva om arbetslagstiftningen beräknas ytterligare 25,000 arbetare ha varslats. Den formella ekonomin står på randen till att vara ett ting av det förflutna.

President Mugabe höll för första gången på åtta år ett Tal till Nationen. I sitt 30 minuter korta tal presenterades en 10-punktsplan som förklarade hur landet skulle tas ur sitt nuvarande förlamade tillstånd. Presidenten menade att tack vare de nya handelsavtal som tecknats med Kina kan jordbrukssektorn återupplivas, förädlingindustri av gruvmalm startas och infrastruktur byggas. Han uppmanade också befolkningen till att arbeta tillsammans för en ljusare framtid, för den privata sektorn att bidra till samma framtid och att göra arbetslagstiftningen än mer flexibel.

Under talet blev Presidenten häcklad av oppositionen som menade att regeringen och statsöverhuvudet lever i en annan verklighet. Att planen inte är mer än en önskelista som saknar realistisk plan för implementering. Enligt ekonomen John Robertson skulle planen kunnat ha “skrivits av ett skolbarn”.

Utanför parlamentet fortsätter livet, med eller utan en världsfrånvänd 10-punktsplan. I 15 år har emigrerande zimbabwier skickat pengar hem till sina nära och kära. I runda slängar skickas varje år 2 miljarder US dollar till Zimbabwe från privatpersoner utomlands. En summa som motsvarar mer än halva totala statsbudgeten. Den informella sektorn är den huvudsakliga inhemska inkomstkällan för majoriteten. Det är inte ovanligt att gatuförsäljaren som säljer kinesiska importvaror har två masterutbildningar i bagaget.

Zimbabwe besitter enorma rikedomar. Jorden är bördig och full av dyra mineraler samtidigt som humankapitalet är slående. Under lång tid räknades zimbabwier vara Afrikas mest välutbildade befolkning. Idag går lärare långa perioder utan löneersättning samtidigt som det som brukade vara ett gratis skolsystem tvingar alltfler att bryta undervisningen när föräldrarna inte kan betala de ständigt växande terminsavgifterna.

Det har gått snabbt och förklaringarna till krisen är flera men frågan är vad som väntar Zimbabwe. FN verkar stå beredda att rycka in med matbistånd efter årets torka samtidigt som de större ekonomiska blocken; Kina, EU, USA och Ryssland, står beredda att öppna plånböckerna för att göra snabba investeringar med långsiktiga vinningar.

Agnes Nygren

Afrikagrupperna, Johannesburg

 

Recommended Posts