Gender-Based Violence and the Psychosis of Capitalism

(Svensk översättning nedan)

ShannonHonestly, when I was approached to do this blog post I thought where do I begin with the issue of gender, more particularly, gender-based violence? How do I speak on behalf of a group of women who have varied experiences in relation to this topic? Gender-based violence is such a nuanced subject which is relative to context, so I thought the best place to start would be by looking at the issue in a broad sense and then narrowing it to my context, as a black [1] South African.

While thinking about this topic I thought about the concept of power and how it is embedded in the structure of capitalism. Bell Hooks [2], a feminist from the United States, in her book: “We real cool” (2004) discusses the issue of power in relation to the psyche of black males resulting from what she argues to be a product of slavery, or as she puts it, plantation patriarchy. This logic is founded on the belief that masculinity resides in the ability to have dominion over people and things which Hooks views as a consequence of the white male dominated capitalist structure. It can be argued that the power struggles within this structure gives rise to social issues such as gender-based violence.

So how does this link to my context? Well, the community I reside in is entrenched in this system. I come from an area called the South Durban Basin which is a product of apartheid racial and spatial planning. This planning resulted in black people being located in areas with hazardous environmental surroundings, as well as poor socio-economic conditions. Due to the apartheid system’s oppression of black people, both men and women were subjected to a labour system that was unfavourable to them. To a certain extent, degrading. Many of the socio-economic conditions gave rise to a myriad of social ills, unequal gender norms and standards being one of them, including gender-based violence. Many of these abuses are a result of the emasculation of black men in their work space, within a broader social system where domination is prided as being the basis of masculinity.  This, I would argue, is one of the major contributing factors to this form of violence. A violence which is not restricted to physical abuse but also residing in gender roles, how men and women interact with each other and most importantly, who makes the decisions on these roles and relationships.

These struggles can be linked to the concept of power. Of course, this cannot be seen as the sole reason for the high levels of gender-based violence, but in a context where inequalities and dehumanisation exist, it can be viewed as a catalyst for this issue as the system preys on those perceived to be weaker. In fact, it is a cycle of abuse that manifests itself in many ways. It’s a power complex which everybody inadvertently falls victim to. It is my argument that within a ruthless system entrenched in the idea of strong versus weak, rich versus poor, black versus white, and women versus men, violence often ends up being the most natural response because the power struggles within the capitalist structure are pathological.

It is important to, however, note that women can also be perpetrators of this violence because it fundamentally resides within a power structure, which is slowly changing. But, it is only through critically evaluating this dynamic and our own position in this structure that we can slowly begin to change power systems premised along unequal and unjust lines.

[1]   Black: referring to all people not considered to be white, including people of mixed heritage as well as people of Indian decent.

[2] Hooks, B., (2004) We Real Cool: Black Men and Masculinity. Routledge: New York

 

Shannon-Leigh Landers

Shannon is a social and environmental activist for the organisation South Durban Community Environmental Alliance (SDCEA) in Durban, South Africa.


Genusbaserat våld och kapitalismens psykos

Ärligt talat, när jag blev ombedd att skriva den här texten om genus, eller mer specifikt genusbaserat våld, visste jag inte i vilken ände jag skulle börja. Hur kan jag tala för kvinnor som alla har varierande erfarenheter av detta område? Genusbaserat våld är ett så nyanserat ämne som också är kontextberoende, så jag tänkte att det är bäst att börja titta på frågan utifrån ett brett perspektiv för att sedan smala ner det till min kontext, som svart [1] sydafrikan.

När jag funderade över ämnet kom jag att tänka på makt, och hur makt är invävt i den kapitalistiska strukturen. Bell Hooks [2], en feminist från USA, diskuterar i sin bok ”We real cool” (2004) maktfrågor i relation till svarta mäns mentalitet som enligt henne är en produkt av slaveri, eller som hon uttrycker det: plantagepatriarkat. Logiken grundar sig i tron att maskulinitet ligger i förmågan att dominera människor och saker, vilket Hooks ser som en konsekvens av den vita mannens dominerande kapitalistiska struktur. Man kan hävda att maktkamperna inom denna struktur ger upphov till sociala problem såsom genusbaserat våld.

Så, hur hänger det här ihop med min kontext? Jo, samhället jag lever i är inbäddat i detta system. Jag kommer från ett område kallat the South Durban Basin som är en produkt av apartheids rasbaserade territoriala planering. Denna planering resulterade i att svarta personer blev placerade i miljöförorenade områden och var tvungna att leva under svåra socio-ekonomiska förhållanden. Tack vare apartheidsystemets förtryck av svarta personer, blev både män och kvinnor underkastade ett arbetsmarknadssystem som inte var till fördel för dem och som i viss mån var förnedrande. Den svåra levnadssituationen gav upphov till en mängd sociala missförhållanden, däribland ojämställdhet och genusbaserat våld. Många övergrepp är resultatet av den avmaskulinisering svarta män erfar på arbetsplatsen, som ligger inom ett bredare socialt system där dominans utgör grunden för maskulinitet. Jag skulle säga att detta är en av de stora bidragande faktorerna till denna form av våld. Våld som inte är begränsat till fysisk misshandel men som också syns i könsroller, hur män och kvinnor interagerar med varandra, och allra viktigast, vem som tar beslut om sådana roller och förhållanden.

Dessa kamper kan kopplas ihop med maktkonceptet. Självklart kan det här inte ses som den enda förklaringen till genusbaserat våld. Men i en kontext där ojämlikhet och avhumanisering existerar blir det en katalysator för våld mot kvinnor eftersom att systemet lever på de som anses svagare. Faktum är att det är en ond cirkel av övergrepp som manifesterar sig på många vis. Det är ett maktkomplex som alla oundvikligen faller offer för. Mitt argument är att inom ett skoningslöst system, förankrat i idéer som stark kontra svag, rik kontra fattig, svart kontra vit, och kvinnor kontra män, blir våld den naturliga responsen eftersom maktkamper inom den kapitalistiska strukturen är patologiska.

Det är dock viktigt att notera att kvinnor också kan vara våldsförövare då det i grund och botten ligger i maktstrukturen, som långsamt håller på att förändras. Men det är bara genom kritisk utvärdering av denna dynamik och vår position i strukturen som vi sakta men säkert kan börja att förändra maktstrukturer präglade av ojämlikhet och orättvisa.

[1]   Svart syftar här till alla personer som inte anses vara vita, även personer med mixat ursprung och personer med indiskt ursprung.

[2] Hooks, B., (2004) We Real Cool: Black Men and Masculinity. Routledge: New York

 

Shannon-Leigh Landers

Shannon är social- och miljörättviseaktivist inom organisationen South Durban Community Environmental Alliance (SDCEA) i Durban, Sydafrika.

Recommended Posts