Världen tar farväl av Winnie Madikizela-Mandela

Anti-apartheidkämpen Winne Madikizela-Mandela fördes under söndagen till sista vilan i en ceremoni som samlade 40 000 Sowetobor. Vi har försökt sammanfatta hennes liv i en kortare text. 

Winnie Mandikitzela-Mandela och alla pionjärer inom kampen mot apartheid, som riskerade sina liv för ett fritt och demokratiskt Sydafrika är centrala gestalter inom Afrikagruppernas tidiga arbete och själva bildandet av vår organisation. Det var dessa förkämpar som väckte stora delar av världens solidariska engagemang för demokratisering i södra Afrika.

Winnie Mandela drev, under maken Nelson Mandelas långa fängelsevistelse, kampen mot apartheidregimen i Sydafrika vidare. Med tiden blev hon en av Sydafrikas mest kontroversiella personer och hon var både hyllad och hatad. Hon är rättvisekämpen som genomlevt trakasserier, hot och fängslanden. Hon satt bland annat 491 dagar i isoleringscell.

– Winnie Mandela blev extra utsatt som kvinna och var på många sätt en oerhört kontroversiell och komplicerad historisk gestalt, men vi vill minnas hennes mod och engagemang och den betydelse hon hade också för att stärka det feministiska perspektivet på frigörelsen. Med det sagt tar Afrikagrupperna självklart ställning emot de våldshandlingar som hon och hennes anställda utfört och avvisar allt stöd till våldshandlingar och förtryck, oaktat syfte, säger Louise Lindfors, generalsekreterare på Afrikagrupperna.

Det eftermäle som hon lämnar, med rykten om systematiskt våld och omfattande korruption, blandas upp med de starka bilderna av en stark frihetskämpe, som höll ett radikalt spår livet ut. Winnie kommer nog ändå bli ihågkommen för den aktivist hon var, något som inte minst kunde ses när hon i söndags fördes till sista vilan i Soweto. De uppskattar att över 40 000 människor var på plats för ett sista farväl.

Hela vägen till slutet stod hon bakom sitt liv och sina förehavanden. Till tidningen Evening Standard sa hon: ”I would do everything I did again if I had to. Everything.” (Jag skulle göra om allt igen om jag skulle vara tvungen. Allt.) Och så är det kanske som anti-apartheid aktivisten Mosioua Lekota sa: ”Those who did nothing under apartheid never made mistakes.” (De som inte gjorde något under apartheid, gjorde inte heller några fel)

Winnie Madikizela-Mandelas liv
Winnie föddes I september 1935 I Bizana, nuvarande Östra Kapprovinsen. Hon tog examen och arbetade som socialarbetare på ett sjukhus i Johannesburg och blev under denna tid också politiskt aktiv. 1957 blev hon gripen för första gången, då hon deltog vid en protest arrangerad av kvinnor mot det passtvång som begränsade rörelsefriheten för svarta och färgade i Sydafrika.  På en busshållplats samma år träffade hon Nelson Mandela som hon sedan gifte sig med.

1964 greps Winnies man Nelson Mandela och dömdes till livstids fängelse. Under hans tid i fängelse fortsatte Winnie kampen mot apartheidstyret och för svarta sydafrikaners rättigheter. Hon förvisades bland annat av regimen till den lilla orten Brandfort. Om detta och minnesord om henne skriver Magnus Walan för Omvärlden.

Under denna tid kritiserades hon även om hon av många kallades the Mother of Nation. Den stora kritiken låg i hur det ryktades att hon behandlade personer som misstänktes samarbeta med den vita regimen. 1989 riktades misstankarna mot Winnie Mandela och hennes livvakter Mandela Unites Football Club då 14-åriga Stompie Seipei hittades död i Soweto. Ett mord som de sedan blev dömda för. Winnie för kidnappning och hennes livvakt för mord.
Under 90-talet var det snabba svängar. 1991 dömdes hon för kidnappning, 1992 separerade hon från Nelson Mandela och 1994 höll Sydafrika sina första demokratiska val och Winnie Mandela blev invald i parlamentet och blev biträdande kulturminister men fick redan året efter lämna regeringen efter anklagelser om korruption.

1996 var skilsmässan formell och Winne tog efternamnet Madikizela-Mandela och följande år deltog Winne i Sannings- och försoningskommissionen som behandlade brott begångna under apartheidtiden. Hon förnekade alla beskyllningar, men efter en vädjan från kommissionens ordförande och den tidigare ärkebiskopen Desmond Tutu medgav hon att ”vissa saker gick förfärligt fel”. Kommissionen konstaterade att Winnie var ”politiskt och moraliskt ansvarig för de grova övergrepp mot mänskliga rättigheter som MUFC gjort sig skyldiga till”.

År 2003 lämnade hon sin parlamentsplats och posten som ordförande för ANC:s kvinnoförbund efter att ha dömts till fem års fängelse för bedrägeri och stöld. En dom som omvandlades till villkorlig dom. Sex år senare valdes hon dock åter in i parlamentet för ANC och 2016 tilldelades hon Order of Luthuli, en av Sydafrikas högsta ordnar för sina insatser i kampen för att befria Sydafrikas folk.

Vi rekommenderar:

Dokumentären Winnie som nu kan ses på SVT Play : https://www.svtplay.se/video/15722552/winnie

Foto: CGIS, Winnie  Mandikitzela-Mandela firar sin 80:e födelsedag.

Recommended Posts