Hur ska vi gynnas av att de får tillgång till 14 miljoner hektar?

Prosavana-smallFör första gången har regeringarna från både Moçambique, Japan och Brasilien kunnat konfronteras med civilsamhället. De tre länderna är involverade i det gigantiska projektet ProSavana. Ett projekt som rymmer många frågor men få svar.

Bonderörelsen UNAC arrangerade nyligen en stor konferens om Pro Savana i Maputo, där de tillsammans med andra rörelser försöker koppla kampen – och information om den nuvarande situationen i Moçambique – till brasilianska och japanska organisationer, aktivister, studenter och akademiker.
– På samma sätt som ProSavana är ett trepartsprojekt som knyter samman regeringarna från Moçambique, Brasilien och Japan genom investeringar, är denna konferens också ett trepartsarrangemang för civila samhället från samma tre länder. Där solidaritet mellan engagerade och utsatta människor skapas, sade Luis Muchanga, UNACs koordinator.

I den första konferensen om detta i augusti förra året deltog inga representanter från de olika myndigheterna trots att de var inbjudna. Men i år talade både representanter från Brasilien och Japan samt moçambikaner som är med och utvecklar programmet. Regeringen menar fortfarande att alla kommer att vinna på ProSavana, inte bara regeringarna men också lokalbefolkningen.

Men UNAC anser att regeringens enbart vill fånga upp internationella investeringar och ge koncessioner för mark för att få snabba vinster. Regeringen påstår att detta kommer att garantera lokalbefolkningens matsäkerhet. Men UNACs kamp stödjer ländernas och böndernas matsuveränitet, vilket innebär mycket mer än bara matsäkerhet. Ett problem är att hela projektet går ut på exporter för att mata andra nationer när Moçambique fortfarande har så många utmaningar och extrem fattigdom.
– ProSavanas problem är uppfattningen om utveckling, och det sätt som den nu presenteras på är inte acceptabelt, sade en medlem inom La Via Campesina från Brasilien.

Detta möte bröt också tystnaden från regeringarna efter att flera organisationer förra året skickat ett öppet brev till Moçambiques och Brasiliens presidenter Armando Guebuza och Dilma Rousseff, samt Japans premiärminster Shinzo Abe. Brevet undertecknades av 23 organisationer i Moçambique, 42 internationella organisationer samt 72 individer, och krävde att lokalbefolkningen och det civila samhället rådfrågas om ProSavana. Det ifrågasattes också vilka konsekvenser ProSavana verkligen komma att få.

De senaste åren har enorma utländska investerare fått tillgång till miljoner hektar av Moçambiques bördiga mark för odling. Med andra ord, markrofferi (land grabbing) har ökat kraftigt. Även om staten i Moçambique äger all mark, har transnationella företag lyckats etablera sig i flera områden i landet.

ProSavana är ett enormt projekt inom industriell jordbruksnäring i norra Moçambique i den så kallade Nacalakorridoren. ProSavana grundas på en investering mellan Moçambique, Brasilien och Japan för att utveckla industriellt och monokulturellt odlande på upp till 14 miljoner hektar (!) – en av de största investeringar någonsin i regionen. Odlingarna kommer att producera soja, majs, bomull och ris för export. Stora infrastruktursatsningar på statens bekostnad genomförs för att gynna multinationella satsningar som denna. Ett exempel är hamnen Porto de Nacala.

Motståndet för projektet har likheter med ProdeCer, ett annat mega agri-business projekt som utvecklades i Brasilien på 1970-talet i samarbete med Japan. Regeringarna hävdar att projektet gynnade Brasiliens ekonomi, men det har haft dramatiska konsekvenser för både lantbruksarbetarna och miljön och har bidragit att tusentals människor fördrivits från mark de tidigare brukat. Därför är risken att ProSavana, som är större, kommer att bidra till ännu värre konsekvenser med tanke på den stora landsbygdsbefolkningen i Moçambique (80%) som till stora delar är beroende av jordbruk för att kunna försörja sig.

UNACs kamp har fokuserat på bristen på information, avsaknaden av dokumentation angående hela ProSavana programmet, samt manipulerade fakta om de verkliga konsekvenserna för den lokala befolkningen. Dessutom har bönderna som bor i Nacalaområdet inte rådfrågats eller fått förklarat för sig vilka konsekvenser projektet kommer att ha för deras liv.

En framgång med konferensen är chansen att för första gången kunna konfrontera regeringarnas företrädare för de tre länder som deltar i ProSavana och förhoppningsvis påbörja en dialog. Augusto Mafigo, UNACs ordförande, sade vid konferensens slut att problemet med Prosavana egentligen är vad bönderna ska förvänta sig av hela projektet.
– Efter så många andra fall av landgrabbing i vårt land, vad kan vi förvänta oss ifrån ett projekt som ska ha tillgång till 14 miljoner hektar land? Det är den riktigt viktiga frågan angående ProSavana som bönderna behöver få ett svar på.

Rickard Strandberg praktiserar på Afrikagruppernas partnerorganisation UNAC i Maputo, Moçambique.

 

Fakta om UNAC och ProSavana:

Bonderörelsen UNAC som är en av Afrikagruppernas största partner i Moçambique, stödjer böndernas rättigheter, försörjning och matsuveränitet. Deras mål är att företräda bönderna i Moçambique och försvara deras ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. UNAC jobbar både med lokala projekt, som att driva en agro-ekologisk skola, men även att samla information och påverka genom den internationella bonderörelsen La Via Campesina.

ProSavana
Projektområde: 10– 14 miljoner hektar (’Nacalakorridoren’ som rymmer 19 distrikt)
Lokalbefolkning i området: 4 miljoner människor (800.000 familjer)
Finansiering: 2.000.000.000 US dollar
Genomförandetid: 20 år

Recent Posts