Normer reproducerar våldtäktskultur

Mäns våld mot kvinnor ett patriarkalt vapen, globalt samhällsproblem och ett allvarligt folkhälsoproblem. I Sverige används dock gärna förklaringsmodellen att problemet inte tillhör vår kultur, utan någon annans. Där kultur är den gemsamma nämnaren för förövarna, inte mansrollen. Ett resonemang som vi allt oftare fått höra efter massövergreppen nyårsnatten i Köln och förra sommarens många sexuella övergrepp på festivaler runt om i Sverige. Även i Sydafrika är uppfattningen om vilka förhållanden som skapar våldtäktsmän nära kopplad till rasism och klass, berättar Pumla Dineo Gqola, feministisk aktivist och forskare, när vi träffas på Witwaterstrand University i Johannesburg.

-Bilden av den svarta mannen som förövare är ett arv från kolonialismen. Våldtäkter förekommer inom alla klasser och raser. Det är inte fattiga svarta män som slumpmässigt överfaller kvinnor på gatan. Vi vet att majoriteten av våldtäkter begås av någon du känner, av någon du kanske tidigare samtyckt till att ha sex med, säger Pumla.

Svensk forskning om våldsbrott, där våldtäkt ingår, visar vidare att brottsoffer är mer benägna att anmäla brott begångna av invandrare och att polisen är mer benägna att utreda och rapportera misstänkta med utländsk bakgrund till åklagare.

Under 2016 anmäldes 20 300 sexualbrott i Sverige, varav 6 720 rubricerades som våldtäkt. Endast 14 procent av de våldtäkter som anmäldes under 2015 ledde dock till åtal. Mörkertalet vid alla former av sexualbrott tros vara väldigt stort, vilket försvårar möjligheten att få en överblick av hur stort problemet är.

De senaste åren har framsteg gällande Sveriges sexualbrottslagstiftning skett men många luckor finns fortfarande kvar. Fram till mars 2005 räknades det inte som våldtäkt om offret druckit sig berusad på alkohol och på grund av det inte kunnat värja sig. I juli 2013 skärptes sexualbrottslagstiftningen och bestämmelsen om våldtäkt utvidgades till att omfatta de fall där offret reagerar med passivitet, på juridiskt språk kallat ”särskilt utsatt situation”. Sedan hösten 2016 finns ett förslag om en ny sexualbrottslagstiftning. Sexualbrottskommittén, som under hösten 2014 fick uppdraget att utreda frågan, föreslår att lagstiftningen ändras så att gränsen mellan straffri och straffbar gärning dras vid om deltagandet i en sexuell handling har varit frivilligt eller inte, en samtyckeslag. De föreslår även att ersätta brottsbeteckningen våldtäkt med sexuellt övergrepp. Utredningens förslag är nu ute på remiss.

Debatten som ledde fram till utredningen om samtyckeslagen började 2014 när Lunds tingsrätt friade en man från våldtäkt där kvinnan i förhör uppgav att hon tydligt hade visat att hon inte ville ha sex. Enligt mannen uppfattade han nejet som en del av dominanssex. Detta fall var bara ett av många vars domar uppmärksammandes och kritiserades.

Frågan är dock vilken skillnad en samtyckeslag kommer kunna göra. Ingen bevislättnad föreslås och vi kommer fortfarande ha en situation där två personers, ofta utan vittnen, ord står mot ord.

Lagar kan få en normerande effekt men kan de förändra en kultur av könsrelaterat våld?

Pumla Dineo Gqola, poängterar att hon inte är övertygad om att rättvisa för kvinnor uppnås genom det rättsliga systemet.

-Jag tror att rättssystemet kan spela en roll men det kan inte vara enda sättet. När rättssystemet kommer in i bilden är det ofta för sent, då har våldtäkten redan skett, säger hon. Pumla framhåller vidare de nästintill orimliga krav på bevisföring som ställs från offrets sida vid våldtäktsfall i Sydafrika. Fysiska bevis är inte alltid tillgängliga och att samla bevis och gå till polisen är inte heller nödvändigtvis det du vill göra när du har blivit våldtagen.

Möjligen skulle en samtyckeslag kunna påverka allmänhetens uppfattning om vad en våldtäkt är samt ändra fokus i debatten.

– Ofta blir människor väldigt tekniska när det handlar om våldtäkt, när vi istället borde ha en diskussion om samtycke. Vi behöver bredda diskussionen om vad en våldtäkt är och skapa en debatt där fokus ligger på förövarens ansvar istället för offrets beteende. Alla som har haft hälsosamt och sunt sex vet hur samtycke till sex ser ut. Att debatten om samtycke möts med mycket motstånd säger mycket om samhällets syn på kvinnors njutning, säger Pumla.

Sociala normer som reproducerar våldtäktskulturen måste förändras, säger Pumla bestämt.

– En social kostnad för förövaren måste skapas. I dag finns definitivt en kostnad för offret men var finns kostnaden för våldtäktsmannen?

Även om det finns saker som skiljer Sveriges och Sydafrikas våldtäktskultur är det samma patriarkala strukturer lägger grunden för dem. Och samma rasistiska strukturer som skapar våra föreställningar om vem våldtäktsmannen är. Dessa strukturer måste vi tillsammans eliminera för att nå en värld fri från våldtäkter.

Thea Holmlund, Afrikagrupperna Johannesburg

Recommended Posts