Moçambique behöver henne mer

I en perfekt värld skulle den tyska kommunisten Clara Zetkins krav på en officiellt erkänd internationell kvinnodag vara överflödigt. I en perfekt värld skulle mänskligheten tilldelas samma rättigheter och samma möjligheter inom livets alla områden eftersom livsvillkorens skiljelinjer inte stakades ut kring könet. Men tyvärr lever vi i en tillvaro präglad av imperfektioner.

Ett av alla dessa missförhållanden är faktum att kvinnors grundläggande mänskliga rättigheter kränks dagligen på många håll i världen. En diskriminering som reducerar kvinnor till andra klassens medborgare utan resurser att delta i samhällsutvecklingen.

Isabel Casimiro, ordförande för Afrikagruppernas samarbetspartner Forum Mulher – ett nationellt nätverk som bedriver påverkansarbete till försvar för kvinnors rättigheter – konstaterar att de hämmande sedvänjorna sprunga ur det sociokulturella arvet förnekar en reell jämställdhet i Moçambique. Vi måste bryta den manliga norm som är förhärskande i samhället så att alla människor kan utvecklas till sin fulla potential, säger hon till tidningen O Pais.

Casimiro är en av kvinnorörelsens mest profilerade röster i kampen för ett jämställt samhälle, för en värld där människovärdet respekteras och kvinnors rättsliga samt sociala ställning erkänns. Och hon är långt ifrån ensam. I Moçambique växer kritiken mot diskriminering på grund av kön, hudfärg, religion och etnicitet, mot sociala orättvisor, polarisering av inkomster, korruption och patriarkal maktutövningen.

Den tvärsektionella genderanalysens mångsidiga grepp påminner oss om att jämställdhet, fred och ekonomisk utveckling är inbördes avhängiga varandra.

Den internationella kvinnodagen reser kravet på jämställdhet och genererar många intressanta seminarier, debattartiklar, protestmarscher, worksshops och demonstrationer. 8 mars. En viktig dag. Precis lika angelägen som övriga 364 dagar då vi måste strida för att världens kvinnor tillerkänns sin rätt till mänsklighet.

Ps. Jag kontaktade Isabel Casimiro för en intervju, då hennes kamp för kvinnors självkänsla, aktiviteter och drömmar har resulterat i en imponerande meritlista, såväl akademisk som politisk. Hon lovade att ställa upp i mån av tid. Att det inte blev någon intervju är tråkigt men i grunden positivt. Moçambique är faktiskt i större behov av hennes kunskap och engagemang än jag.

Recent Posts