Landgrabbing i Moçambique – detta har hänt

I höstas fortsatte vi seminarieturnen “Who has the right to land?” där sex delegater från Mocambique reste genom Sverige och Norge för att berätta om hur det norska företaget Green Resources storskaliga skogsplanteringar tvingat lokalbefolkningen att flytta i norra Moçambique. Detta har hänt sedan dess.

Bakgrund

Den landgrabbing som pågår i norra Moçambique idag kan spåras bak till början av 2000-talet.  År 2005 grundades Global Solidarity Funds (GSFF) av Västerås stift och Norska Kyrkofonden. En av de största investeringarna var Chikweti, ett skogsprojekt i Niassaprovinsen i norra Moçambique. Idén var att ge finansiell avkastning till ägarna och samtidigt bidra till lokal utveckling. Men GSFF har inte uppnått förväntat resultat, vare sig ekonomiskt, socialt eller miljömässigt. Omfattande kritik om landgrabbing har riktats mot projektet, både av lokala och internationella organisationer. 2011 byttes Chikwetis ledning ut och förhållandet till lokalbefolkningen förbättrades något. Den 4 juni 2014 köpte Green Resources upp GSFF för 103,9 miljoner dollar (850 miljoner svenska kronor).

Green Resources Moçambique, som ansvarar för skogsplanteringarna i Nacalakorridoren, är en del av moderföretaget Green Resources SA. Företaget är skapat med framförallt norskt kapital och investeringar från över 80 aktieägande organisationer och företag. Idag har Green Resources verksamhet i Moçambique, Tanzania och Uganda. Företaget skapades 1995 och påbörjade sin verksamhet i Afrika efterföljande år. I Moçambique har Green Resources tillskansat sig knappt 265 000 hektar mark med syftet att använda marken till odling av träd som inte är en del av det lokala ekosystemet: tall och eukalyptus. Detta har lett till en mängd markkonflikter mellan företaget och lokala samhällen.

Grunden till konflikterna är att Green Resources närvaro har lett till minskad möjlighet till matproduktion för lokalbefolkningen, samt att lokalbefolkningen inte har haft möjlighet att ifrågasätta det faktum att staten, på central nivå, gett företaget tillstånd att använda denna mark.
Processen har alltså inte varit transparent. I maj 2014 utökade de sin verksamhet i Nacalakorridoren genom att köpa upp det av Västerås Stifts intitierade projektet GSFF Niassa.

I höstas anlände en delegation från Mocambique i Oslo för att sedan resa vidare in till Sverige för att redogöra för företaget samt dess finansiärer, däribland Norfund, vad Green Resources etableringar i området har lett till.

Läs mer om deras besök 

Läs mer om fallet med Green Resources i rapporten ”I skuggan av träden”

De tre organisationerna gjorde i samband med rapporten även en kort dokumentär.

Nuläge
När något som detta hamnar i en så kallad medieskugga betyder det inte att problemet försvinner. Landgrabbingen och konflikten är högst levande för Alifa, Antonio och Joaquina som alla tre var på besök i Sverige och Norge.

Dessutom utformade organisationerna, utöver dokumentären och rapporten, tillsammans med World Rainforest Movement, en namnlista som gav 12.332 signaturer från individer och nationella och utländska organisationer. De presenterade denna a till Green Resources i Norge och till statliga institutioner i Moçambique, särskilt ministeriet för mark, miljö och landsbygdsutveckling samt ministeriet för jordbruk och livsmedelssäkerhet. Framställningen är främst efterfrågan på att företagen, Green Resources and Portucel, liksom alla andra företag som försöker få stora områden av bördigt jord för trädplantager i östra och södra Afrika, lämnar tillbaka marken till lokala samhällen för att lösa de aktuella konflikterna och förhindra nya. De kräver även att Moçambiques regeringar säkerställer att landlagstiftningen följs, och att det garanterar en korrekt respekt för samhällenas rättigheter till mark, vatten och mat.

Hittills har de inte fått ett formellt svar på framställandet även om Green Resources anser sig nöjda med ett svar på sin webbsida. Ett av argumenten för att etablera trädplantager, menar de i svaret, har varit att de använder obördig eller oanvänd mark, vilket vi vet inte stämmer överens med verkligheten. I sitt svar bekräftade Green Resources att det behöver bördiga jordar för sina plantager, något även lokalbefolkningen behöver för att kunna producera mat.

Fallet granskas i media

Tidningen Omvärlden valde att intervjua delegationen, vilket blev en del av deras artikelserie Makten över maten. Där valde också Green Resources VD Erik Knive att svara och han dementrade många av böndernas upplevelser, något som dock inte lyftes vid mötet med Green Resources representant i Oslo september 2017. https://www.omvarlden.se/temasidor/tema-makten-over-maten/

Omvärldens norska motsvarighet Biståndsaktuelt valde att fördjupa sig i Green Resources förehavanden efter att de intervjuat delegationen och fick även svar från företagets VD Erik Knive. I intervjun med Biståndsaktuelt förklarar Erik att de valt att gå vidare internt efter mötet i september och de ser över vad som kan ha gått fel. Han sa till Biståndsaktuelt att mötet var väldigt viktigt och att det fick Green Resources till att inleda en undersökning som avslöjade att det hade varit konspiration mellan två anställda och representanter för kommittéerna i två av de byar som tagit pengar som företaget betalat ut – och registrerade som betalda. Men pengarna hade blivit stulna. Så det var inte konstigt att de inte hade fått pengarna i flertalet av byarna. Han säger alltså att de tar allvarligt på det och att de lovat att undersöka saken och upptäckte att deras företrädare hade försörjt sig med pengarna. Och nu går de igenom rutiner för att se till att liknande inte har hänt någon annanstans.

Då undrar vi på Afrikagrupperna: Varför behövde bönderna flyga hela vägen till Oslo för att ni skulle påbörja en utredning när detta presenterades i rapporten i Maputo redan 2016? Vad gäller de löften Green Resources gett svarar Knive att han inte har koll på allt som de blivit lovade, och menar att misstag har begåtts på båda sidor och att vi måste vara realistiska. Han säger att det viktigaste Green Resources kan göra är att skapa jobb med en stabil inkomst. Allt kommer inte att hända i morgon, men med tiden garanterar han en positiv inverkan.

Läs mer:

Läs gärna en utförligare beskrivning av fallet i Rainforest Movement Bulletin 
Läs mer om Carbon Colonialism 

Recommended Posts