Vem vill ha Monsanto?

lag

GMO-fri majs från södra Afrika med varierande styrkor beroende på var de planteras

Nu har det blivit klart att Bayer AG har köpt upp Monsanto och köpet förväntas efter konkurrensgranskningar vara klart i slutet av 2017. Det amerikanska biotekniska jordbruksföretaget Monsanto är för många själva sinnebilden av ett ondskefullt industriellt jordbruk, så varför vill en tysk kemi- och läkemedelsjätte köpa det för den svindlande summan 59 miljarder euro? Sammanslagningen innebär att Bayer kommer erbjuda i stort sett allt som har med jordbruk att göra: gödsel, utsäde, bekämpningsmedel, digitala system med mera. Tillsammans kontrollerar de två företagen 25% av den globala försäljningen av fröer och jordbruksrelaterade kemikalier såsom bekämpningsmedel och gödning. Bayers chef menar att sammanslagningen innebär att företaget är bättre rustat för befolkningsökning och global uppvärmning. Jordbrukare är oroliga för att detta kommer innebära ett begränsat utbud till högre priser än idag, och svårigheter att vända sig någon annanstans för att köpa till exempel fröer.

Flera av Afrikagruppernas partnerorganisationer för en kamp för matsuveränitet. Det innebär att de utgår ifrån att alla människor har rätt till mat, samt rätten att välja vilken mat de äter och rätten att påverka hur den produceras. Idag finns tillräckligt mycket mat på jorden för att vi alla ska kunna äta oss mätta, ändå går var nionde människa hungrig dagligen. Rörelsen för matsuveränitet menar att det beror på hur matsystemet fungerar, vilket är kopplat till systemet i stort: vissa människor förnekas sina rättigheter eftersom de inte har råd att betala för dem. Utifrån detta perspektiv är det intressant att ställa frågan: Vad kan sammanslagningen av Bayer och Monsanto innebära för småskaliga jordbrukare och producenter i södra Afrika?

Mariam Mayet är förvaltningschef på “African Center for Biodiversity” i Sydafrika och hon menar att sammanslagningar av den här typen alltid innebär inskränkningar på småskaliga jordbrukares valmöjligheter. Sammanslagningar centrerar makten hos företagen, som kan höja priserna på frön samt att styra vilken typ av frön som säljs och därmed i stort sett tvinga bönder att använda GMO-fröer. Mayet understryker att den övervägande delen av jordbrukarna i Afrika söder om Sahara arbetar småskaligt och har ofta mycket små marginaler, så en prishöjning av fröer påverkar direkt dessa jordbrukares försörjning.

Sammanslagningar är en del av en maktcentrerande trend som cementerar multinationella företags övertag gentemot småproducenter, något som är mycket oroande ur ett matsuveränitetsperspektiv. Mayet menar att vägen framåt för den afrikanska kontinenten är att skapa egna lösningar för att säkra alla människors rätt till mat. Dessa lösningar ska vara anpassade efter traditionella fröer och grödor samt odlingssystem som främjar diversitet, inte efter vad som genererar mest inkomst till europeiska jätteföretag.

Caroline Faxe, föredetta praktikant på Afrikagruppernas partnerorganisation Surplus People Project

emily-tjale

Recommended Posts