När rättssäkerhet blir en klassfråga.

lyxkontrast 2

 

Tänk dig att du råkar ut för en fruktansvärd upplevelse, du blir offer för en våldtäkt. Dina grannar och din familj vet vad som har hänt men de kan inte göra någonting. De har inte rätt att anmäla. Det är du själv som måste gå till polisen. Du måste också bistå med allt bevismaterial. Utöver det måste du också anlita en advokat och räkna med att betala denna ur egen ficka under lång tid framöver. Tänk dig också att du är jordbruksarbetare och tjänar 677 svenska kronor i månaden. Tänk dig att den lönen ska försörja dina barn. Vad hade du gjort? Hade du anmält?

Ovanstående situation är inte ett exempel taget ur luften. Det är verkligheten för många moçambikiska kvinnor, och även män, varje år. Förra månaden bestämdes det att det skulle fortsätta så även i framtiden. Den 11 juli i år godkändes Moçambiques nya brottsbalk. Denna ska ersätta den 128 år gamla brottsbalk som infördes under kolonialtiden. Flertalet organisationer från civilsamhället har arbetat hårt de senaste åren för att de nya lagarna skall bli så rättvisa som möjligt. I vissa fall lyckades de. I fallet om våldtäkt gjorde de det inte.  Det man har kämpat för är att sexuella övergrepp skall räknas som så kallat ” crime público” . Med detta menas att vem som helst som har kännedom om ett brott kan och har skyldighet att anmäla detta. Det innebär också att en obligatorisk rättsprocess med insamling av bevis och juridisk insyn påbörjas och att anmälan inte kan dras tillbaka.  Så blev det inte.

20140815_112904

Dr. Maria José Arthur, WLSA


Den nya brottsbalken
är ett hårt slag mot rättssäkerheten. Om vi bortser från alla fysiska, psykologiska och kulturella implikationer som sexuella övergrepp kan medföra innebär denna lagstiftning att rättssäkerhet fortsätter att vara en klassfråga. I praktiken måste du ha både tid och pengar och kontakter för att anmäla ett sexualbrott.  Doktor Maria José Arthur på WLSA (Women and Law in Southern Africa) berättar: “Jag hanterar för närvarande ett fall där en kvinna har blivit utsatt för en gruppvåldtäkt. Vi har försökt få fallet att tas upp i domstol i två år utan att lyckas. Om det är så svårt för oss, hur ska någon utan pengar och resurser lyckas?”

Trots att den nya brottsbalken blivit godkänd har civilsamhället i Moçambique inte gett upp. De fortsätter kämpa för att lagen skall ses över igen innan den börjar implementeras. “Om det behövs tar vi det ända till FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genéve” säger  Maria José Arthur.

Detta är det första inlägget i en serie om Moçambiques nya brottsbalk. Fler inlägg om andra aspekter av lagen kommer att publiceras de närmsta veckorna. Nästa vecka kommer vi att prata med Afrikagruppernas partnerorganisation AMODEFA . Håll dig uppdaterad!

Sofie Sjöstrand, Maputo

 

Recommended Posts