Vem nås av #metoo och vems röst hörs?

#Metoo har stärkt kvinnor världen över, ställt privilegierade män till svars för sina handlingar och visat att problemen med sexuella övergrepp är strukturella.  Men vem nås av kampanjen och vems erfarenheter av sexuella övergrepp tas på allvar?

När #metoo i höstas fick fart på sociala medier, var det nog ingen som anade vilket genomslag kampanjen skulle få. Den har genom en kraftfull dominoeffekt åstadkommit en märkbar förändring. Den har påverkat debatten kring normer på arbetsplatser och fått priviligierade män att känna av konsekvenser av sina handlingar. Den har gett upphov till diskussion, skapat opinion och visat att problemen är strukturella – det handlar inte om enstaka ”dåliga” män.

Begreppet spreds i höstas efter att Alyssa Milano uppmanat hennes följare på Twitter att svara med #metoo och dela med sig av sina erfarenheter av sexuella övergrepp. Begreppet skapades dock från början av Tarana Burke redan 2006 som en del av en gräsrotskampanj med syfte att nå ut till kvinnor i marginaliserade områden som drabbats av sexuella övergrepp. Burkes Me too är en plattform för överlevare av sexuella övergrepp som förvandlar skam till ett språk som signalerar styrka, överlevnad och motståndskraft. Som Burke själv säger: ”using the power of empathy to stomp out shame”.

Samtidigt har aktivister och feminister påpekat att det framförallt är när mäktiga, rika och mestadels vita kvinnor har talat ut som inflytelserika män har fått avgå från sina poster. Detta lyfter frågan om vems röst som räknas och vems erfarenheter som tas på allvar. Mediarapporteringen kring #metoo har även framförallt fokuserat på rörelsens genomslag i västvärlden. Vilket genomslag har #metoo fått i globala syd?

– Vi ser att #metoo har fått viss uppmärksamhet i Sydafrika, men inte något större genomslag i våra andra samarbetsländer. Det är svårt att säga varför, men det vi ser är att flera av våra partnerorganisationer som arbetar med de här frågorna verkar i en svår kontext på många sätt. Till exempel UNDE i Mocambique arbetar för att unga ska känna till sina rättigheter. I de områden där UNDE verkar är ett problem att lärare kräver sex från elever i utbyte mot betyg. Detta är ett grymt utnyttjande av maktposition som har allvarliga konsekvenser såsom tonårsgraviditeter och att flickor hoppar av skolan. Kunskap om vilka rättigheter du har krävs för att du ska känna stöd och våga berätta, säger Anna Glover, temahandläggare för SRHR och hiv på Afrikagrupperna.

Olika kontexter

De patriarkala strukturer som #metoo arbetar för att komma åt, finns över hela världen men tar sig olika uttryck. Kontexten visar att sexuella trakasserier av kvinnor är nära sammanlänkade med andra strukturella problem såsom ekonomisk beroendeställning och normalisering av sexuellt våld. I exempelvis Zimbabwe leder diskriminerande lagstiftning till att ägandeskapet över familjens mark tillfaller mannen, trots att de brukar jorden tillsammans. Många kvinnor hamnar på så sätt i ekonomisk beroendeställning till sin man, och för dem handlar kvinnokampen ofta om rätten till land och ekonomisk självständighet.

– För många kvinnor världen över kan konsekvenserna vara fruktansvärda för kvinnor att berätta om sexuella övergrepp, säger Anna Glover.

Att #metoo är baserat på sociala medier innebär både stora möjligheter och utmaningar. Kampanjen har nått ut till många, inklusive många unga i södra Afrika. Samtidigt har många människor som drabbats av sexuella trakasserier världen över inte tillgång till internet eller sociala medier. Globalt sett har även färre kvinnor än män tillgång till sociala medier, en klyfta som kallas ”digital gender gap”.

Många initiativ tas av kvinnorättsorganisationer över hela södra Afrika för att förändra strukturerna.

– Det finns ett stort engagemang i södra Afrika. Ett exempel på detta är 16 Days of Activism som syftar till att bli av med våld mot kvinnor, säger Anna Glover.

Flera av Afrikagruppernas partners är engagerade i kampanjen som pågår mellan 25 november (International Day for the Elimination of Violence against Women), och 10 december (Human Rights Day).

Samma patriarkala strukturer

Även om kontexten ser olika ut så delar vi många erfarenheter. Afrikagruppernas regionala koordinator Dean har tidigare delat med sig av sina erfarenheter för Afrikagrupperna. Hon berättar att övergreppet hon var med om då hon var ung satte djupa spår:

– Skuld. Det verkar vara det som stannar hos våldtäktsoffer. Och det reflekteras i de val vi gör. Antingen blir du promiskuös, eller sluter dig eller tror att du inte förtjänar bättre. I många år var det svårt att ha sex. Det är det fortfarande ibland. (…) Men det hjälper att bli äldre. Även om det inte blir lättare att prata om det så är jag mer öppen för att göra det. (…) Jag har ju bara berättat det för en handfull personer. Men samtidigt som det är en i allra högsta grad intim och privat händelse så är det också en händelse jag delar med majoriteten kvinnor. Att kunna prata om det är en del av att kunna hantera det.

Deans berättelse är på många sätt lik de berättelser som kvinnor i Sverige delat med sig av under #metoo, och visar att de utmaningar den som drabbats av sexuella övergrepp står inför på många sätt är samma oavsett var du lever. Patriarkala strukturer finns i alla länder världen över, därför är det viktigt att vi samverkar globalt för att få till en förändring. Svenska kvinnors frihet från förtryck och övergrepp vinner på kvinnokampen i södra Afrika och vice versa! Vi behöver ta ställning i vår egen kontext samtidigt som vi stöttar kampen globalt.

Afrikagruppernas strategi sätter kvinnor i centrum

Afrikagrupperna arbetar långsiktigt genom partnerskap i vår programverksamhet och i vår strategi har vi kvinnor i centrum. Genom att stötta oss stöttar du bland annat organisationen UNDE i Moçambique som arbetar med information kring hiv, sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter och mot sexuella trakasserier i skolan.

Afrikagrupperna och våra partner ser patriarkala strukturer, våld och diskriminering mot kvinnor som ett hinder för fattigdomsbekämpning och som ett hån mot uppfattningen om människors lika värde. Vi jobbar därför alltid aktivt med genusfrågor som stärker kvinnans position i sitt liv liksom i samhället.

Foto: Aktivisterna João, Albino, Madalena, Ruth, Nelson och Ofelia från UNDE i Maputo 2014 under kampanjen #minkroppminrätt

Text: Ingrid Siösteen Holmblad, praktikant på Afrikagruppernas kansli i Stockholm

Fotograf: Mitra Mäki

Recommended Posts