Vad händer i Moçambiques politik utan Dhlakama?

Den moçambikiska Oppostionsledaren Afonso Dlhakamas bortgång, som vi skrivit om tidigare här på bloggen, kan komma att påverka den pågående fredsprocessen och även utfallet av lokalvalen i oktober 2018 samt parlamentsvalet 2019.

Fredsprocessen

I oktober 2013 tog Renamo, Moçambiques största oppositionsparti, till vapen igen och ogiltigförklarade 1992 års fredsavtal. Detta hände efter en attack mot en Renamobas. Inför parlamentsvalet 2014 kom Frelimo, regeringspartiet och Renamo fram till en överenskommelse och den väpnade konflikten upphörde, men efter valet 2014, som Renamo hävdade gått till på ett tvivelaktigt sätt, blåste konflikten upp igen. Förhandlingar återupptogs och Renamo förde fram ett förslag om decentralisering av makten. Decentraliseringsförslaget handlade om att skapa ekonomiskt och politiskt autonoma regioner, vilket har stor betydelse för Renamo i de regioner de har starkt stöd.

I slutet av 2016 gick Renamo och regeringen med på en vapenvila, där Dhlakama tog de första stegen mot ett formellt fredsavtal. Dhlakama som spelat en viktig roll i fredsprocessen var nyligen i samtal med president Filipe Nyusi. Resultatet av fredsförhandlingarna som förts mellan de två ledarna var en överenskommelse som inkluderade ett förslag om decentralisering av makten genom ett tillägg i konstitutionen, avmilitariseringen av Renamo samt att integrera Renamo-soldater i armén. Som en del i detta lämnade Nyusi den 9 februari in ett förslag till parlamentet om en enskild förändring i konstitutionen i linje med decentraliseringsförslaget.

Dhlakamas bortgång skapar ett tomrum i förhandlingarna med endast fem månader till de lokala valen. Förhandlingarna kommer antagligen inte avta men kan försenas. Fredsprocessen hade blivit väldigt personlig, och byggde till stor del på relationen mellan de två ledarna Dhlakama och Nyusi. Dessa samtal på tumanhand har dock kritiserats. Efter Dhlakamas bortgång har röster hörts som efterfrågar institutionaliserade officiella samtal öppna för civilsamhället med hållbara fredslösningar.

Två dagar efter att Dhlakama avlidit meddelade Frelimos högsta organ att det enda som återstod i fredsprocessen var nedrustningen av Renamos armé. Dock nämndes inget om decentraliseringsavtalet. Den tillfälligt tillsatte Renamoledaren Ossufo Momade svarade att Renamo skulle avsluta decentraliseringen och inget annat, men han nämnde inget om integreringen av Renamos soldater i den moçambikiska militären.

Frelimo

Dhlakamas bortgång kan betyda att Nyusis ställning försvagas. Under den tidigare presidentens ledning av Frelimo uppstod en delning inom partiet. När Nyusi valdes till president fanns en politisk kris i partiet och en stundande ekonomisk kris i landet. Den ekonomiska krisen är kopplad till de hemliga lånen som uppdagades drygt ett år efter att Nyusi tillträtt, vilket har lett till att många länder stoppat sitt bilaterala utvecklingssamarbete med Moçambique samt att många investerare har dragit sig tillbaka.

Nyusi har fokuserat mycket av sin politiska gärning på att hitta en lösning i konflikten med Renamo. Vägen Nyusi valde var vid tidpunkten inte helt självklar för partiet. Därför bör en fortsättning på förhandlingarna vara av största vikt för honom och i nuläget kan det även vara det för partiet men av andra skäl.

Valen

I oktober 2018 är det lokalval och i oktober 2019 är det parlamentsval i Moçambique. Renamo kanske kommer att alliera sig med andra oppositionspartier. Men Dhlakamas efterföljare kan också alliera sig med Nyusi och skapa en hållbar fredslösning på villkor att de förändringar Renamo vill se gällande decentraliseringsförslaget införs.

Parlamentet har nu godkänt förslaget om en enskild förändring som lämnats in av Nyusi som ett led i fredsförhandlingarna med Dhlakama. Förändringen förslaget medför är val av provinsguvernörer samt distriktsadministratörer, vilket tidigare har tillsatts av den nationella regeringen. Nyusi har uttryckt att det är ett stort steg för demokratin, men att det inte får ses som att landet delas itu. Det kan ses som inledningen på en pacificering och en hållbar fredslösning, men är detta steg också ett sätt för de två största partierna att göra upp sinsemellan och undvika en bredare opposition? Är detta ett steg mot ökad demokratiskt inflytande eller går Moçambique mer mot en två-partistat? Enligt Daviz Simango, ledare för det näst största oppositionspartiet MDM Movimento Democrático de Mocambique, som går ännu lägre i sin kritik så leder detta till en en-partistat där en allians bildats mellan det ledande partiet och det största oppositionspartiet vilket utesluter andra politiska partier från de demokratiska processerna. Simango menar att folkets vilja inte tagits i beaktande och att det är viktigt att de två största partierna frågar folket om denna ledningsstruktur är vad folket vill ha.

Läs mer:

Spänd väntan i Moçambiques största oppositionsparti

Fredsavtal klart, men frågor kvarstår

Nyusi, ny president i hela Moçambique 

Förslag om autonoma regioner i Moçambique

Hemliga miljardlån skapar ekonomisk kris i Moçambique

 

Recommended Posts