Debattartiklar och brev

Detaljer

Publicerad onsdag, 01 mars 2006 09:05

Korruption är ett gissel som drabbar alla samhällen. Vi ser den i Afrika, Asien och Latinamerika, liksom i Östeuropa, men även i präktiga Sverige. Vår syn på korruption, här och utomlands, är välmenande men ännu ofullständig. Då kan lätt de smärre bovarna sättas dit medan de stora går fria. För att stoppa korruptionen vid källan föreslår vi ett bredare synsätt och effektivare åtgärder. Vi illustrerar det med ett resonemang om den storskaliga korruptionen på hög och synlig nivå, där stora resurser står på spel och som ofta har internationella kopplingar.

Idag handlar oftast diskussionen om var brottet sker, och vem som tar emot mutpengarna. Det är viktigt, men bara halva verkligheten. Den andra, och viktigare, halvan rör vem som betalar mutan och varifrån pengarna kommer. Där ligger också oftast den egentliga drivkraften, i vart fall för den storskaliga korruptionen. När den insikten saknas, liksom fakta om vem/vilka det är som betalar, missar också åtgärderna lätt målet. Det kan förklara varför arbetet mot korruption hittills tycks ge så få bestående resultat.

Bestickning allvarligast

Det engelska språkbruket är tydligare: att betala en muta kallas active bribery, att ta emot en muta kallas passive bribery. Så uttryckt förstår vi lätt att åtgärder mot den aktiva delen, i svensk lagtext kallad bestickning, bör prioriteras. Bestickningsbrott uppdagas oftast i olika upphandlings- och beslutssituationer samt i vissa branscher, där olja, gas och mineralutvinning, byggnadsentreprenader och vapenhandel brukar framhållas som exempel.

Vi har länge haft en sträng straffskala mot den passiva delen, att ta emot mutor. Bestickning har också varit straffbart. Men först i juli 2004 skrevs en ny brottsrubrik in i brottsbalken – grov bestickning – där straffskalan går upp till sex års fängelse, med en preskriptionstid på tio år vilket ger tid för ingående utredningar. Systembolagsrättegångarna har satt allt mer ljus på bestickarna, inte bara på de inblandade affärscheferna.

Vårt resonemang innebär att vissa brott ”byter nationalitet”. I affären med den mutanklagade försvarsministern i Sydafrika kommer pengarna från Frankrike (försvarskoncernen Thomson CF, numera Thales). I Bofors- och ABB-affärerna skedde eventuella brott i Indien respektive Rumänien, men initierades från Sverige. Och så vidare.

De rikas tolkningsföreträde

För oss som arbetar för solidaritet med Afrika har den slarviga analysen varit en källa till bekymmer. Anklagelserna om korruption har ensidigt riktats mot fattiga (men ofta resursrika!) afrikanska länder. Lån och bistånd som avsetts för fattiga länders utveckling och fattigdomsbekämpning har bromsats eller hållits inne som påtryckning mot de aktuella ländernas ledning. Däremot har penningstarka utländska aktörer som i eget intresse vill lägga beslag på naturresurser eller få andra fördelar ofta gått fria. Den rika världen har tagit sig ett tolkningsföreträde som utnyttjas så att det egna ansvaret förringas eller helt osynliggörs.

Det är bra att det internationella samfundet bidrar till att mutmottagarna, i Afrika och i andra länder, ställs in för rätta och fälls. I Afrikaarbetet ser vi på nära håll det elände korruptionen medför. Men rika länder måste också förhindra att företag och personer från det egna landet begår bestickningsbrott till exempel i Afrika. Brotten startar den korruptionskarusell som underminerar demokratin i det drabbade landet och bidrar till att resurser förskingras och försvinner ur landet. Det drabbar utveckling och stöd till fattiga grupper. Verktyg mot sådana brott finns, eller kan lätt införas och användas, om bara viljan finns.

OECD antog 1997 en Anti Bribery Convention om ”bekämpning av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärstransaktioner”. Medlemsstaterna förväntas i lag kriminalisera och aktivt bekämpa sådana bestickningsbrott som begås av företag och enskilda från det egna landet. En uppföljning av hur konventionen tillämpas pågår. Sverige kom inte fläckfritt ut ur granskning, men har ändå ett gott utgångsläge.

Goda förutsättningar

Vi hoppas att Sverige, som led i en aktivare globalpolitik, ska satsa på att göra hållbar korruptionsbekämpning, bland annat utifrån de premisser vi diskuterat här, till en hjärtefråga. Det är internationella frågor, men medicinen har även effekt på hemmaplan. Där är vi tacksamma för det vägröjningsarbete som Institutet mot mutor och andra aktörer redan utfört. Nu finns förutsättningar för krafttag i en bred allians, där inte bara det officiella Sverige utan också solidaritetsorganisationer, folkrörelser och näringslivsorganisationer kan spela en viktig roll.

Av Gabi Björsson, Kjell Fransson, Sören Lindh

http://www.tidningenbroderskap.se/index.php?page=12&ar_id=2414