Styrelsen i Angola!

Imorgon åker jag tillbaka mot Europa, efter 12 dagars vistelse i Angola. Besöket har varit som en påse Gott och Blandat – partnermöte i Malanje, bussresa mellan Malanje och Luanda, besök hos samarbetsorganisation i Luanda, äkta turism vid vattenfallen i Kalandula, sitta fast i OÄNDLIGA bilköer i Luanda, då och då en EKA (nationellt producerad öl, i flaskor som återvinns), smått vilse till fots mellan bostaden och kontoret, och förstås möten med personalen här på plats. Även ett ambassadbesök har vi hunnit med – vi togs emot av en smått sorgsen ambassadör, som inte var helt förtjust över att få lov att packa ihop allt, montera ner IKEA-möblerna och förmodligen skruva ner den svenska städskylten utanför städskrubben.

Vad tar jag då med mig hem till styrelsearbetet? Ja, vistelsen här har ju varit kort, och än kan jag inte presentera några väl bearbetade intryck, men spontana reflektioner finns det. Vi har BRA samarbetspartners i landet! Störst intryck gör förstås ADRA, som lyckas hålla en levande dialog inom organisationen och som har en tydlig ideologi som genomsyrar verksamheten ända ut till byprojekten. Kanske vi skulle be ADRA om hjälp med organisationsutveckling av Afrikagrupperna?

Det var ADRA:s verksamhet jag såg mest av, eftersom ADRA – Antenna Malanje stod för att organisera partnermötet. Men vi mötte i diskussionerna också våra övriga partners, som alla deltog med liv och lust och stor vilja i arbetet med att definiera mål och indikatorer för Afrikagruppernas Angolaprogram 2009 – 2011.

Den stora frågeställningen är förstås: Hur kommer Angola, med oljeinkomster på 73 miljarder USD/år, att kunna driva en politik som på ett rättvist sätt fördelar dessa inkomster? Mellan landsbygd och stad, statligt – privat, utan korruption? Samtidigt som man integrerar arbete med jämställdhet, ökade kunskaper om mänskliga rättigheter, ökad medvetenhet om hiv/aids – ja, listan kan göras oändligt lång.

En viktig förutsättning som finns i Angola är alla engagerade människor, kloka, analytiska, som inte vill annat än att bidra till en bra utveckling för landet. Många av dem har jag fått träffa under de här dagarna, och det gör att jag tror att en positiv utveckling är möjlig.

Ja ja, jag VET att jag låter som en nyförälskad fjortonåring (men jag tycker inte om Luanda!) – jag känner mig som en sådan också. Så jag kan bara säga: HEJA ANGOLA och TACK ANGOLA!

/Lena Kalmelid, styrelsen

Recommended Posts