EU:s olagliga avtal med Marocko

Idag genomförs Sahara Marathon, detta är vad som pågår på EU-nivå i detta nu.

EU-kommissionen är i förhandling med Marocko om två olika handelsavtal som innefattar västsahariska naturresurser. Detta trots att västsahariernas rätt till sina resurser fastställts av EU-domstolen.

Högsta domstolens generaladvokat Melchior Wathelet konstaterade i januari 2018 att det nuvarande fiskepartnerskapsavtalet mellan EU och Marocko är olagligt eftersom Västsaharas vatten ingår i det. Samtidigt väntas förhandlingar om ett nytt fiskeavtal som inkluderar Västsaharas territorium starta i vår, då det nuvarande avtalet upphör den 14 juli. EU-kommissionen har bett medlemsländerna om mandat att inleda förhandlingarna och svaren väntas komma inom de närmsta veckorna.

Den 31 januari kom EU-kommissionen överens med Marocko om ett tilläggsavtal till det senast framtagna jordbruks- och fiskeavtalet från 2016. Tillägget gör det möjligt för Marocko att exportera varor från Västsahara utan att det västsahariska folket gett sitt godkännande. Parlamentet ska rösta om kommissionens förslag, vilket troligen sker i april.

Vad handlar avtalen om?

Större delen av Marockos fiske utförs i västsahariskt vatten. Dakhla och El Aaiún i ockuperade Västsahara är de främsta hamnarna för Marockos fiskeverksamhet. Utöver eget fiske säljs även fiskelicenser till utländska aktörer, bland annat EU. EU betalar enligt nuvarande avtal Marocko 30 miljoner euro per år. Summan ger EU:s medlemsländer tillåtelse att fiska i de vattenområden som Marocko hävdar är deras samt finansierar utveckling av Marockos fiskeindustri, varav mer än hälften utvecklas på ockuperat västsahariskt territorium.

Nu har alltså EU-domstolens generaladvokat Melchior Wathalets slagit fast att det nuvarande fiskeparterskapsavtalet är olagligt och strider mot västsahariernas rätt till sina naturtillgångar. Utlåtandet bekräftar även att västsaharierna inte fått möjlighet att godkänna avtalet samt att det saknas övertygande bevis för att vinsterna kommit dem till godo. Trots detta har EU-kommissionen inte avvaktat med förhandlingarna, utan väntar på godkännande från medlemsländerna för att kunna starta förhandlingarna och säkra ett fortsatt fiskeavtal när det nuvarande går ut. EU-kommissionen har dock nyligen tagit emot kritik från flera EU-parlamentariker. Ett positivt besked kom från den svenska regeringen den 14 februari; regeringen kommer liksom 2012 rösta nej till att ge EU-kommissionen mandat att inleda förhandlingarna

Det framtagna handelsavtalet rör jordbruks- och fiskeprodukter, och även i detta avtal verkar EU-kommissionen avse att kringgå EU domstolens beslut. Förslaget om tillägget går i strid med ett uttalande från EU-domstolens generaladvokat från 21 december 2016 att representanter från västsahariska folket måste ge sitt godkännande för alla typer av avtal som berör deras territorium, samt att Västsahara är en tredje part i relation till Marocko och EU. Domstolsbeslutet tydliggör att det är det Västsahariska ”folket” (“people”) som måste ge sitt samtycke, och inte “(lokal)befolkningen” (“population”) i Västsahara. I dagsläget är lokalbefolkningen i ockuperade Västsahara nu till stor del marockanska bosättare. Västsaharas folk lever i ockuperat område, i befriat område och 165 000 av dem i flyktingläger i Algeriet där också Västsaharas ledning finns i exil.

Trots att domstolen fastslagit det västsahariska folkets rätt till sina naturresurser har alltså folket inte tillfrågats. Kritik har riktats mot EU-kommissionen att avtalet tagits fram för snabbt utan att samtala med representanter från Västsahara. Den 3 februari publicerade 89 västsahariska civilsamhällesorganisationer ett uttalande där de anklagar EU för att ha nått en överenskommelse med Marocko utan att föra en tillförlitlig dialog med varken Polisario – det västsahariska folkets representativa organ – eller västsahariska civilsamhället. Efter att EU och Marocko nått en överenskommelse har Western Sahara Research Watch, ett internationellt nätverk av organisationer och aktivister, samt svenska civilsamhällesorganisationer blivit inbjudna till Europeiska utrikestjänsten för konsultation. Samtliga har tackat nej till inbjudan, med en hänvisning till brist på transparens samt att representanter för det västsaharariska folket inte blivit inbjudna.

Ta ställning för ett fritt Västsahara

Afrikagrupperna och våra nätverk arbetar för ett fritt Västsahara. Ockupationen är även relevant ur ett globalt miljöperspektiv eftersom det land som exporterar mest fosfat är Marocko, men det är utvunnet i ockuperade Västsahara. Fosfat är en ändlig naturresurs och en hörnsten i konstgödsel inom industriellt jordbruk. Flera av Afrikagruppernas partnerorganisationer arbetar för matsuveränitet, vilket inkluderar rätten till mat producerad genom småskalig odling som inte kräver fosfat. Genom att satsa på sådan typ av småskalig odling kan vi på lång sikt minska världens fosfatberoende och därmed även minska Marockos ekonomiska vinning av ockupationen.

Ockupationen av Västsahara är ett brott mot folkrätten. Västsahara är inte en del av Marocko och alltså kan inte västsahariska naturresurser eller varor säljas av Marocko. Afrikagrupperna uppmanar den svenska regeringen och riksdagen att göra sitt yttersta för att stoppa all stöld av Västsaharas resurser!

Delar av artikeln är tagen ur ”Västsaharas fosfat och vår mat”, Caroline Faxe, Agera nr 4 2016.

Läs mer:

Om Västsahara
Västsahara – Afrikas sista koloni

Läs mer om det nya fiskeavtalet mellan EU och Marocko
Läs EU-kommissionens uttalande om start på förhandlingar inför nytt fiskeavtal
Läs frivilligorganisationernas debattartikel i ETC 26/1-18 ”EU kan inte teckna avtal som omfattar Västsahara”

Text: Ingrid Holmblad, praktikant på Afrikagruppernas kansli i Stockholm
Fotograf: Musse Hasselvall

Recommended Posts