Tack för ditt stöd under 2018!

2018 kom och gick, Sverige går in i 2019 utan regering och banden blir allt kortare mellan Sverige och södra Afrika – frågan om klimatförändringarna har förenat oss. Sverige har brunnit och vattnet har nästan tagit slut i Kapstaden. Är 2019 året när vi tillsammans tar ett tag för klimatet? Innan vi besvarar den frågan tar vi oss en tillbakablick på 2018.

Vi började året med att se tillbaka på tidigare arbete och tacka av Södertälje Afrikagrupp som under 2017 bestämde sig för att övergå från aktiv till vilande efter 30 (!) års verksamhet och totalt 2 miljoner kronor (!) insamlade medel till partners i södra Afrika. Därefter hoppade vi snabbt över till en annan återkoppling från 2017, arbetet med landgrabbing och det norska företaget Green Resources förehavanden i Moçambique. För när något hamnar i en så kallad medieskugga betyder det inte att problemet försvinner. Landgrabbingen och konflikten är högst levande för Alifa, Antonio och Joaquina som alla tre var på besök i Sverige och Norge under hösten 2017. Våra partnerorganisationer Justiça Ambiental, Livaningo och UNAC arbetar alla tre vidare med detta, och en återkoppling kring situationen kommer igen under början av 2019.

Vattenbrist i Sydafrika
I februari kom alarmerade nyheter om Dagen D i Kapstaden och det uppskattades att vattnet skulle ta slut i juni. I och med att vatten setts som en produkt, något som går att sälja, så har det inte varit några restriktioner kring hur mycket vatten som får användas. Det är något som gynnat de som använder sig av mycket vatten såsom industrier, välbärgade hushåll och golfbanor vilka alla kunnat fortsätta använda lika mycket vatten som innan. Helt enkelt för att de har kunnat betala för det.

– Tillgängligheten till vatten speglar de ojämlikheter som finns i Sydafrika, förklarade Shawn Hattingh på vår partnerorganisation ILRIG då. 
För många av stadens invånare har vattenrestriktioner varit normen i över 10 år. Stora delar av de fattiga i Western Cape har inte tillgång till rinnande vatten i sitt hem, och om de har det, har många av dem en anordning installerad. Enligt EMG (Environmental Monitoring Group) handlar det om 140 000 hushåll som har fått denna anordning, vilken kallas Water Management Device, installerad. Det innebär att de flesta fattigare hushållen har hållit sig till restriktionen 87 liter om dagen per person i flera år, en restriktion som senare utökats och gäller alla i Kapstaden. I Sverige använder vi i genomsnitt 160 liter vatten per person och dygn.

– Effekten av torkan på fattiga hushåll har varit hård. Vattenrestriktionerna slår hårdast mot dem trots att de inte är de stora användarna av vatten. City of Cape Town använder torkan som ett skäl till att minska vattentillgången ytterligare i fattigare områden. På vissa ställen har de stängt av kranar som förser upp emot 40 personer med vatten, berättade Shawn. Idag är kranarna igång igen, men ILRIG fortsätter att arbeta aktivt för att vatten, som fortsätter vara en bristvara, inte ska vara en klassfråga.

Kvinnor är navet i ett fungerande samhälle

I Mars fick vi träffa Zifikile Majali – hemsjukvårdare i Östa Kap-provisen i Sydafrika och vi frågade oss hur invånarna får tillgång till primärvård. Det kunde Zifikile Majali svara på:

– De får tillgång till hälsovård genom hemsjukvårdarna. Utan hemsjukvård finns ingen primärvård. Vi är ryggraden i hälsosystemet.

Hon är en av cirka 7 000 hemsjukvårdare, care workers, som tillsammans arbetar för en bättre primärvård i Sydafrika. Afrikagrupperna stöttar även hemsjukvårdare i Moçambique, något som behövs i arbetet mot spridning av hiv och aids.

I samma veva och kring 8 mars – internationella kvinnodagen – analyserade vår kontorspraktikant Ingrid #metoo och vilka röster som egentligen lyftes . #Metoo har stärkt kvinnor världen över, ställt privilegierade män till svars för sina handlingar och visat att problemen med sexuella övergrepp är strukturella skrev hon då och ställde sig frågan: ”Men vem nås av kampanjen och vems erfarenheter av sexuella övergrepp tas på allvar? ”

Under våren hann vi även med rapporter från medlemsresan till Sydafrika, frågat Margot Wallström hur Sverige verkligen ställer sig i frågan om Västsaharas frihet och tagit farväl av Winnie Mandela.

Vi deltog även i Almedalen där vi pratade om kriget mot kvinnors kroppar. I samma veva så plockade Facebook ner vår annons om evenemanget. Att sexuellt våld mot kvinnor är upprörande håller vi med om, men att censurera det från Facebook är en del av den patriarkala struktur vi lever i – kvinnors kroppar finns till för att behaga män och som fortplantningsverktyg. Allt annat ska vi tydligen inte prata om! Maria Amélia från vår partnerorganisation Amodefa lyfte samtidigt varför det är så viktigt att prata om rätten till kvinnans kropp.

– I många samhällen ses kvinnor som det svagare könet. De har inte samma rättigheter som män, framför allt inte när det gäller de sexuella och reproduktiva rättigheterna. Detta, tillsammans med brist på såväl familjeplanering och preventivmedel som kunskap, leder till tidiga graviditeter och därmed risk för unga kvinnors liv. Här i Moçambique är preventivmedelsanvändningen låg samtidigt som andelen tidiga äktenskap och tidig graviditet är hög: 48 procent av kvinnorna gifter sig före 18 års ålder och 14 procent före 15 års ålder.

Just därför är ditt stöd så viktigt! Det spelar roll för vår fortsatta möjlighet att arbeta för allas tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter!

Rätten till fröer, frihet och försörjning
Idag är det ett fåtal stora transnationella företag som dominerar frömarknaden och påverkar möjligheterna till att byta fröer. Företagen är på väg att bli ännu färre och ännu större och detta är det många som arbetar aktivt för att hindra. Under året har vi därför fått stifta bekantskap med lagar, regler, vårt initiativ Fröaktionen och alla våra partnerorganisationer som arbetar aktivt med detta såsom Rural Women´s Assembly, UNAC, SPP, ECARP, ADRA och många fler. Vi har fått träffa Elsie Sauls från Sydafrika, Flora Antonia Soares från Moçambique och Joana João Peca från Angola som alla tre lyfter hur viktiga deras lokala fröer är för dem.

– Det är något som händer med våra köpta fröer. När vi odlar kassavan ruttnar den exempelvis från roten och uppåt. När vi använder oss av våra lokala fröer vet vi vad vi får, när vi använder de köpta fröerna riskerar vi att gå hungriga, förklarade Joana för oss då.

Ytterligare en risk när de tvingas köpa sina fröer är tillgången till pengar. För att köpa fröer måste de ha pengar, vilket de endast kan få genom att sälja sina grödor på närmaste marknad.

– Det är svårt att sälja sina grödor på marknaden. Dels för att jag måste hitta en transport och dels för att konkurrensen är hög. Jag lyckades nyligen sälja 47 säckar med majs, men de pengarna behöver jag till barnens skolavgifter, inte för att köpa nya fröer, konstaterade Joana.

Val i både Sverige och Zimbabwe

Under året har vi sett vad Angolas nya president går för och det har varit val i både Sverige och Zimbabwe. I Sverige påverkas vi invånare inte nämnvärt av det faktum att vi vid tillfället inte har en regering, men i Zimbabwe har landet präglats av oro innan, under och efter valet.  En person i vårt nätverk uttryckte sina tankar om utvecklingen efter valet så här:

”Situationen är en mardröm. Samtidigt som de flesta vanliga medborgare förstod att läget inte var bra hoppades de att det var hanterbart. Speciellt med tanke på extravagansen när det gäller att importera valkampanjmaterial och bilar. Kolerautbrottet i september 2018 som tog livet av cirka 50 personer var efter valet en väckarklocka när det gäller de verkliga problemen. Idag är det bristande tillgång till medicin, mat, bränsle och en oändlig lista över föremål. Den värsta delen av mardrömmen måste vara att vi måste betala i utländsk valuta, främst US-dollar, vilket för en vanlig medborgare i Zimbabwe är svårt att få tillgång till. En stor del av befolkningen är delvis beroende av släktingar i utlandet, samtidigt som det kostar multum att ta emot dessa pengar.”

Just nu är därför stödet till våra partnerorganisationer i Zimbabwe viktigare än någonsin. Ditt stöd behövs!

Vi har också haft val i Sverige, och har vid skrivande tidpunkt inte en regering. Alla partier utom Sverigedemokraterna och Moderaterna vill att en procent av Sveriges bruttonationalinkomst ska gå till bistånd – det så kallade “enprocentsmålet”. Det innebär att biståndsbudgeten växer ihop med Sveriges ekonomi.

Vad gäller Afrikagruppernas möjlighet att fortsätta sin verksamhet såsom den ser ut idag, så beror det till stor del på hur partierna vill ta biståndspolitiken framåt. Kristdemokraterna delar Centerpartiets intresse för fattigdomsfrågor, medan Moderaterna ställer sig på Liberalernas sida och argumenterar för demokratibistånd. Liberalerna skiljer sig också mest från kollegorna i det blå blocket då de anser demokrati vara ett viktigare mål för biståndet, än att arbeta mot extrem fattigdom. Liberalerna vill också halvera informationsanslaget, ett anslag vilket idag gör det möjligt för oss på Afrikagrupperna att bedriva informationsinsatser i Sverige så som denna blogg, arrangera seminarieturnéer och andra aktiviteter som bidrar till en ökad kunskap om hur världen utanför Sveriges gränser ser ut.

Läs gärna hela vårt blogginlägg om hur partierna (vid valet) ställde sig till de frågor vi arbetar med: V vill erkänna Västsahara och SD vill inskränka aborträtten.  

Ytterligare en fråga som lyfts i Sverige är frågan om morden på farmarna i Sydafrika. Vi lyfte redan tidigt i höstas medias ensidiga rapportering från Sydafrika . Sedan kom SVT:s inslag ”Boermorden” – ett program som Afrikagrupperna anmälde till Granskningsnämnden för opartiskhet på grund av att SVT vinklar programmet till rasisternas fördel och spelar den svenska extremhögern rakt i handen.

Läs gärna mer om detta:
SVT vinklar Boermorden till rasisternas fördel
SVT anmäls för att sprida alt-rightkampanj
När de högerextrema sätter tonen
SVT svarar på kritik om Boermorden

Stort tack för just ditt stöd!
Inget av vårt arbete är möjligt utan engagerade medlemmar och givare, och vi vill tacka er för ytterligare ett år i solidaritetens tecken. I tider av ökande populism och antidemokratiska krafter i Sverige och över stora delar av världen behövs solidaritet och inspiration till solidariska handlingar mer än någonsin. Tack för att du är med och jobbar tillsammans med oss för en mer solidarisk och rättvis värld!

Bild: Kampanjen Fröaktionen lanserades under hösten 2018. Läs gärna mer om Fröaktionen på www.froaktionen.se .

Recent Posts