Kampen om Afrikas resurser – Del 3

Kampen om Afrikas resurser, del 3 av 3.

I del 1 och del 2 av Kampen om Afrikas resurser beskrevs problematiken kring omfattande jordbruksprogram med transnationella företagsinvesteringar. Detta tredje och avslutande inlägg i bloggserien behandlar skillnaden mellan traditionell odling och företagens metoder, samt varför Afrikagrupperna står bakom kampen för småbrukares rättigheter och emot bolagsmakt inom jordbrukssektorn.

Problematiska produkter och metodik
Det främsta problemet med den industriella odlingen är företagens användning av sina fröer, bekämpningsmedel och konstgödsel.

Många företag som är verksamma inom jordbrukssektorn i Afrika jobbar med utveckling av hybridfröer, vilket är nya sorters grödor som ska användas med företagens pesticider och gödningsmedel. Dessa hybridfröer förädlas genom genmodifiering, vilket innebär att gener inom organismer medvetet har förändrats för att de ska uppnå vissa egenskaper. Detta görs exempelvis för att de ska tåla bekämpningsmedel eller rentav producera sådana själva. GMO-grödor har visat sig leda till hälso-och miljöproblem samt dåliga skördar på lång sikt. Djur som har blivit matade med GMO-grödor har fått hälsoproblem, GMO-plantor har utvecklat sjukdomar i rötterna och pollen från dem har visat sig minska mängden bin och andra viktiga insekter. Trots det gör företag omfattande satsningar på just GMO-odling. Flera företag som är verksamma på den afrikanska kontinenten, däribland det biotekniska företaget Monsanto, propagerar även för att ändra lagar kring biosäkerhet och på så sätt giltigförklara användningen av GMO:s, trots att det i många andra länder runt om i världen är helt förbjudet eller tillåts användas extremt restriktivt.

Därtill kommer att dessa hybridfröer tenderar att ge skördeavkastning under en säsong, men fröerna håller inte för ett andra eller tredje år. Bönder kan alltså inte längre lagra och återanvända fröer utan måste köpa nya varje år. Med företags maktposition kan de förbjuda andra fröer och på så sätt slå ut småskaliga bönder. Dessa bönder tillåts heller inte spara, dela eller sälja utsädet efter skörd eftersom det är då företagets egendom. Detta har bestämts i vetskap om att ungefär 80 procent av jordbruket i afrikanska länder bygger på att bönder sparar och delar sädeskorn med varandra.

I avtal med regeringar har storföretagen ofta också makt att bara tillåta sina starka bekämpningsmedel i övertygelsen om att det ökar produktionen av jordbruksvaror. På så sätt tvingas bönder använda dessa produkter trots bevis för hälsoriskerna med agrokemikalier. När ett program liknande ProSavana implementerades i Brasilien visade sig barn födas med hälsoproblem kopplat till de syntetiska gödnings-och bekämpningsmedel som användes i produktionen av soja, majs och bomull.

Industriellt jordbruk gentemot hållbara livsmedelssystem
Ovanstående ord beskriver hur småbrukares traditionella jordbruk riskerar att förstöras. Fröer som har avlats och sparats av bönder i generationer och som är anpassade efter olika miljöer och lokala förhållande försummas, och likaså dessa människors matsuveränitet. Det innebär heller ingen ekonomisk förbättring för småskaliga bönder, som måste sänka sina priser på de lokala marknaderna på grund av tillgången till billiga alternativ av de storskaliga producenterna.

Vi på Afrikagrupperna, och våra partnerorganisationer, tror inte att industriellt jordbruk är en lösning på världshunger. Istället tror vi på att lokalbefolkningar ska få kontrollera sina naturresurser och att småskaliga bönder ska få det stöd de vill ha vid utveckling av jordbrukssystem. På så sätt byggs hållbara matsystem och det produceras mat som är fri från växtgifter och bekämpningsmedel. Maten kommer heller inte ha någon negativ påverkan på människor och miljö där de produceras.

På denna grund fortsätter Afrikagrupperna och en mängd andra organisationer, rörelser och privatpersoner sitt arbete för matsuveränitet och för att Afrikas resurser ska gå till dem de faktiskt tillhör.

Läs mer:
Kampen om Afrikas resurser Del 1
Kampen om Afrikas resurser Del 2
Har du fått upp ögonen för land-och frörättigheter eller matsuveränitet och vill lära dig mer om det? Läs Afrikagruppernas rapport: ”Vem har makten över maten?” .
Vill du veta mer om landgrabbing och konsekvenserna av trädplanteringar i Moçambique? Läs mer i sammanfattningen ”I skuggan av träden”

Recommended Posts