Fördjupning: Valet i Angola

I augusti var det val i Angola och i september lämnade José Eduardo dos Santos, president sedan 35 år tillbaka, över makten till sin efterträdare Hur har dos Santos tid vid makten sett ut, och hur har han kunnat stanna vid makten under en sådan lång tid? Vi fördjupar oss i Angolas politik sedan självständigheten och pratar med Célia Sapalo om framtiden med en ny president.

Angola är en av fem före detta portugisiska kolonier i Afrika. Landet blev självständigt i november 1975 efter en väpnad kamp som leddes av tre befrielserörelser – MPLA, Folkrörelsen för Angolas befrielse, under ledning av Agostinho Neto, FNLA, Frente Nacional de Libertação de Angola, som leddes av Holden Roberto och UNITA, União Nacional para a Independência Total de Angola, ledd av Jonas Savimbi.

MPLA tog makten och Agostinho Neto blev Angolas president efter självständigheten och var så fram till att han dog av cancer 1979. Samma år ersattes Neto av José Eduardo dos Santos som ledare för MPLA och republikens president. dos Santos, ärvde inte bara ledarskapet utan blev tvungen att hantera en pågående väpnad konflikt med de andra två militära rörelserna – UNITA och FNLA – som inte erkände MPLAs legitimitet att leda landet.

Första och andra inbördeskriget
Konflikten fortsatte och oppositionen kämpade mot regimen i Luanda. Konflikten som påbörjades 1975 fick sitt slut genom Bicesseavtalen 1991 och har därefter fått namnet första inbördeskriget. En ny flerparti-konstitution godkändes vilket ledde till det första flerpartivalet 1992. José Eduardo dos Santos från MPLA fick 49,57 procent och hans parti MPLA fick 53,74 procent av rösterna.  Jonas Savimbi från UNITA fick 40,07 procent av rösterna. Därmed fick ingen kandidat en absolut majoritet och en andra omgång utlystes. Savimbi avvisade dock resultaten och våldet bröt ännu en gång ut i Luanda och spred sig därefter snabbt över hela landet. Detta var början på andra inbördeskriget spm varade 1992-2002. Regeringen ledd av MPLA valde militära metoder istället för förhandlingar för att avsluta konflikten och 2002 dödades Jonas Savimbi vilket tvingade UNITA till ett eldupphör. Demokratisk ordning återupptogs, men folkliga val genomfördes inte, vilket regeringen hävdade berodde på logistiska problem.

Det andra demokratiska flerpartivalet planerades till 2006 men hölls inte förrän 2008. MPLA vann återigen med 82 procent av rösterna (191 av 220 platser) mot UNITA som fick 10 procent. Jordskredssegern 2008 gjorde det möjligt för MPLA att ändra konstitutionen inför valet 2010. De omformade valsystemet till femårs mandatperioder och tog bort statsministerns ställning. Partiledaren för partiet med flest röster blir president i republiken och den andra blir vicepresident.

Det tredje demokratiska valet hölls 2012. MPLA vann med 72 procent av rösterna och fick två tredjedelar av platserna i parlamentet. José Eduardo do Santos omvaldes därmed till president i kraft av parlamentets majoritet i MPLA.

Dos Santos tid vid makten
Under sin tid har dos Santos anklagats av oppositionen och andra kritiker att driva landet med järnhand genom sin kontroll av armén och bristen på yttrandefrihet. Kritiska röster till regimen såsom sociala aktivister och journalister har blivit tystade. Han har också anklagats för att ha skapat skyddsnätverk som sätter sina barn och kollegor i statliga och ekonomiska nyckelpositioner. Dottern Isabel dos Santos är för närvarande chef för det statligt ägda oljebolaget (SONANGOL) och sonen José Filomeno dos Santos är ordförande för The Sovereign Wealth Fund of Angola som förvaltar statliga oljeintäkter.

Det har också rapporterats om att familjen dos Santos kontrollerar det civila utrymmet genom medieföretag som används som propagandamaskiner för staten. Två av dos Santos barn, Welwitschia ‘Tchizé’ dos Santos och José Paulino ‘Coreón Dú’ kontrollerar ett av det statligt subventionerade privata bolagen Semba Comunicação. Företaget står i centrum för ett nätverk av företag inom alla medier, allt från satellitsändningar till såpoperor, pro-regeringsmässig produktion och till modetidningar.

Under MPLA, regeringspartiets centralkommittémöte i början av 2016 lät dos Santos meddela att han kommer att lämna sin post som republikens president efter valet 2017. Det var många som tvivlade på att detta skulle ske, eftersom han tidigare hade gjort liknande uttalanden, exempelvis 2001. Men den 21 september svors den nya presidenten in. Det har spekulerats om detta beslut är kopplat till rykten om dos Santos försämrade hälsa, men inget som har konfirmerats.Det verkar som att dos Santos planerat sin efterföljd noggrant genom att handplocka vad folk anser vara hans lärjunge, João Lourenço, till posten som MPLAs vicepresident i november förra året, för att senare i år godkänna honom som MPLA-kandidat för 2017-valet.

Valet 2017
Valet i augusti 2017 var det fjärde sedan införandet av flerpartidemokratin 1992. Sex politiska partier och en parti-koalition bestred valet, nämligen MPLA, UNITA, CASA-CE, FNLA, PRS och APN. Dessa partier deltog i valet med en presidentkandidat var. Det slutliga resultat som släpptes av valkommissionen den 6 september 2017 visade att MPLA mottog 61,1 procent av rösterna (150 platser av 220) som gjorde partikandidaten Joao Lourenço till republikens president. UNITA fick 26,7 procent av rösterna, Casa-CE 9,5 procent, och PRS 1,3 procent medan de andra parterna vann mindre än en procent vardera.

Joao Lourenço svors därmed in som president den 21 september 2017, vilket avslutade José Eduardo Dos Santos 38 år vid makten. Lourenço trädde i tjänst som Angolas president, men med betydligt mindre maktutrymme än sin företrädare, och detta i ett land där familjen dos Santos har ett järngrepp om ekonomin.

Kritik mot valet
Vissa observatörer, i synnerhet de som inbjudits av presidenten och andra statliga institutioner, angav att omröstningen var i stort sett lugn över hela landet. Oppositionspartierna hävdar däremot att det fanns oegentligheter i väljarnas registrering och även i rösträkningen. De två största oppositionspartierna i landet UNITA och CASA-CE har kritiserat oegentligheter i valprocessen. UNITA har anklagat regeringen för att manipulera omröstningen genom att beröva oppositionspartier tillgång till media samt att det finns ”väsentliga skillnader” mellan partiets egna röstsiffror vid röststationerna och siffrorna från valkommissionen. Koalitionen listade försvinnandet av röstlådor, att det dök upp nya röstlådor, försvinnandet av röstsedlar och den olagliga närvaro av utländska individer under rösträkningen som skäl för att bestrida valet.

Den angolanska vallagstiftningen föreskriver att valobservatörer kan inbjudas av vissa institutioner och högt uppsatta inom staten som republikens president, den nationella valkommissionen, nationalförsamlingen, konstitutionella domstolen och de politiska partierna eller koalitioner av politiska partier som tävlar om valet. I det här sammanhanget uppgav valkommissionen att det inför valet hade bjudits in omkring 3 000 nationella och internationella observatörer, men det fanns endast 240 nationella och 1200 internationella observatörer på plats. CASA-CE angav att 20 av deras observatörer arresterades i Luanda och har krävt en omräkning av rösterna och om det inte sker så vill de ta saken vidare till domstol. EU, som nekades att skicka en observatörsdelegation med cirka 200 personer tilläts endast fyra experter, anslöt sig till kritikerna som ifrågasatt valets validitet.

Den 8 september lämnade tre angolanska oppositionspartier – UNITA, FNLA och PNS – in en begäran till konstitutionella domstolen i Luanda om att valresultatet ska bli upphävt. Men på grund av bristande bevis har domstolen inte tagit begäran vidare.

Det verkar dock som att ogiltigförklarandet av presidentvalet i Kenya har gett hopp till oppositionspartier i Angola och i hela Afrika och kan påverka valprocessen i länder som Moçambique, Sydafrika och Zimbabwe som kommer att ha val under de kommande två åren. Men med tanke på MPLA-kontrollen av den angolanska statsapparaten var det osannolikt att resultaten från valet i augusti skulle komma att upphävas.

Kan jordbrukssektorn få Angola på fötter?
Valet 2017 hölls i en negativ ekonomisk situation som präglades av det internationella fallet av oljepriserna, en av de viktigaste angolanska råvarorna. Det talas ofta om det stora behovet av att diversifiera ekonomin. Lourenço har redan talat om jordbrukssektorn på ett sätt som dos Santos inte gjorde. Detta har ingett hopp hos befolkningen som bor på landsbygden och lever av småskaligt jordbruk. Lourenço medverkade den 11 oktober vid lanseringen av regeringens nya jordbrukskampanj, som han dessutom var med invigde.

Célia Sapalo som jobbar för Afrikagruppernas partnerorganisation ADRA, Aktion för landsbygdsutveckling i Angola

Célia Sapolo tror att Lourenço kommer med förändring.

-Bara det att vi har en ny president efter 38 år inger hopp. Att Lourenço dessutom pratar om utvecklingen av jordbruket som ett sätt att komma ur den ekonomiska krisen inger ännu mer hopp, inte bara i städerna utan främst på landsbygden. Att han var med vid lanseringen av jordbrukskampanjen som ägde rum i Huamboprovinsen är stort. Att han deltar i sammanhang viktiga för befolkningen på landsbygden och inte bara i Luanda vid stora satsningar på infrastruktur kopplat till oljeutvinning så som vi associerar dos Santos, säger Célia Sapalo som jobbar för Afrikagruppernas partnerorganisation ADRA, Aktion för landsbygdsutveckling i Angola.

Lourenço inger både hopp och förväntningar.

-Jordbruk är framtidens resurs, fortsätter Célia. Vi har fertil mark och vi vill ha ett hållbart ekologiskt jordbruk.

Läs mer:

Om valet 2017
Om när presidenten valde att avgå

Recommended Posts