Direkt från Zimbabwe

Afrikagruppernas vice ordförande, Monica Nordenwald, befinner sig i Zimbabwe där militären och folket kräver sittande president Mugabes avgång. Idag får vi ta del av ett dagsfärskt blogginlägg, direkt från Zimbabwe.

Ursäkta att jag störde, jag önskar er en fortsatt säker resa, säger soldaten som undersökt vår buss på väg till Harare. Vanligtvis brukar det vara 10-15 poliskontroller längs vägen från Bulawayo till Harare. Idag var det utbytta mot militära vägspärrar. Det gick lugnt till men alla fordon genomsöktes. Passagerarna i bussen jag färdades i såg fortsatt lugna ut, en person fick visa sin legitimation, sedan rullade vi vidare utan problem. Några somnade om och filmen fortsatte att rulla på tv-skärmen. Jag sa till min medpassagerare att militären stannar många Mercedes. Han skrattade; Ja det är väl i sådana de åker, de som försöker hålla sig undan.

För en vecka sedan kunde Zimbabwes folk, som återigen förlorat sina besparingar med nya valutan Bond, ta del av att landets president Robert Mugabe arbete med att avvärja eventuella hot mot att hans fru Grace Mugabe skulle kliva in som vice president. Med en 93-årig president som somnar när han håller tal och ibland har svårt att formulera sig kunde alla se att landet snart skulle tas över av Grace.

När man är nära makten och van att manipulera sitt folk, tappar man känslan av vad som är på gång och tror att man kan klara allt själv. Presidentparets dotter Bona Muga började ana oråd redan den 10 november och kallade på en evangelist för att få stöd i sin oro för framtiden. Hon hade rätt i att något skulle ske, onsdagen den 15 november tog militären över tv- och radiostationerna och meddelade att de satt president Mugabe är i husarrest och ber om hans avgång på ett fredligt sätt.

Många jag känner har hållit sig uppdaterade på sociala medier, mycket skämtbilder kommer upp, bland annat där Mugabe lämnar sitt hem med packade väskor. Dessa kanaler har inte stängts av vilket annars är vanligt i valtider eller under militärkupper. I lördags bussades människor in till Harare för att vid presidenthuset visa att nu är det nog, människor som inte annars möts stod nu förenade iklädda Zimbabwes flagga för att begära Mugabes avgång.

Själv var jag i Bulawayo under demostrationen. Idag på dagen kom jag till Zimbabwe för första gången för 20 år sedan, jag har följt inflationen och landinvationen i mitt uppdrag på GAPWUZ, en av våra partnerorganisationer. Jag har också följt operation Murambatsvina när över två miljoner människor förlorade sina hem. Zimbabwes befolkning är överlevare och har velat tro på sin ledare, men de är värda så mycket mer. Jag hade svårt att hålla tillbaka tårarna när jag åkte in till kommunhuset i Bulawayo. Bilar signalerade, människor sjöng, flaggor såldes och man kunde uttrycka sina känslor – det finns hopp om en förändring.

Igår efter Mugabes tal, där många förväntade sig hans avgång, tog jag bilen ett par kvarter bort där presidenthuset ligger och läget var lugnt. Ett antal pansarvagnar är placerade runt presidenthuset och parlamentet vilket är en ovanlig syn i Harare. Några Hararebor promenerade förbi och ett par av soldaterna tog sig ett bloss. Servitören på Nandos, som nog aldrig tidigare skulle ha uttryckt sin åsikt öppet, sa: Nu är det nog, jag hoppas verkligen att han avgår lugnt, vi vill inte ha några blodigheter, men vi vill ha förändring. Jag frågade hur han ser på den avsatte vicepresidenten Emmerson Mnangagwa som nu har utsatts till ZANU PFs nya ledare. Nej han är inte den bästa men vi bara måste få till en förändring och leder till nyval. Det är det vi måste jobba för nu, tack för att du frågade, sa servitören och torkade mitt bord rent.

De tidigare regeringskontrollerade radio- och tv-kanalerna kan nu publicera och visa kritiska analyser av Mugabe som inte tidigare varit möjliga. De har gått från att varit styrda av regeringen till att nu vara styrda av militären istället och det är det som blir en av utmaningarna nu för landet. Att våga tala med egen röst, ändra ett inkört nepotistiskt system. Klockan är snart 12 och vi väntar på besked om Mugabe ska avgå eller om riksrätten ska dra igång. I så fall möts parlamentet på tisdag, på onsdag utses delegationen som skall undersöka ”brott” och på fredag kommer man besluta om att avsätta honom.
Kolonialiserade länder behöver efter självständighetsövertaganden göra upp inom sina egna led. Nu har tiden kommit till Zimbabwe. Låt oss få se en lugn avgång, med en samregering med uppdrag att utlysa nyval våren 2018. Jag släpper pennan tangentbordet och tar mig till Africa Unity Square för att möta upp ett par aktivister och lyssna det meddelande som så många nu väntar på!!

Text: Monica Nordenwald, vice ordförande Afrikagrupperna

Krav från det civila samhället

Vi följer utvecklingen noga, och en av våra partnerorganisationer sammanfattar läget såhär:

Zimbabwe har planerat att hålla val i 2018. Militären kan fortfarande spela en avgörande roll genom att inte placera en av dem utvald person vid makten utan istället säkerställa att Zimbabwe håller ett trovärdigt val som speglar folkets vilja. Kraven från det civila samhället och oppositionen måste sträva efter att uppnå följande:

• Snabb återvändande till konstitutionell ordning
• Att Mugabe ska avgå och tillåta ett fritt och rättvist val under de närmaste sex månaderna
• Placera övergångsordningen under rättsväsendet för att underlätta ett fritt, rättvist och demokratiskt val
• Frige alla ZANU PF-tjänstemän som har blivit frihetsberövande av i militären. Deras öde är fortfarande okänt.
• Förbjud mililtären och säkerhetstjänsten att driva kampanj för Mugabe och ZANU PF vid kommande val
• ZANU PF måste lösa sina interna tvister genom att följa både partistadgarna och landets lagar
• SADC spelar en viktig roll i förhandlingen om en fredlig återgång till konstitutionell ordning och garantera säkerheten för både Mugabe och hans allierade och generalerna.
• SADC genomför nästa val i Zimbabwe med hjälp av Afrikanska Unionen och FN.
Allt annat kommer att säkerställa att Zimbabwe sjunker djupare i en långvarig politisk kris som kommer att påverka de kommande generationerna.

Bild: På bild syns Gov Ngwenya framför ratten: Ett tag var det förbjudet att ha flaggan hängande I bilfönstret – nu vill jag visa upp den av hopp och glãdje.

Recommended Posts